Bolånen växer snabbt i Sverige idag, kanske snabbast i hela OECD. Det stora flertalet av alla nytecknade lån är rörliga, endast 3 procent binder på fem år eller mer, dessutom amorterar låntagarna allt mindre.

– Med ökande skuldsättning och stigande räntor bär hushållen hela skuldrisken. De kortsiktiga hushållen kanske inte har insett risken, sade Bengt Hansson, analytiker på BKN, Statens Bostadskreditnämnd, vid en pressträff på onsdagen.

Förr eller senare kommer hushållen att möta högre räntor även om räntorna är nedpressade idag på grund av den offentliga statskuldskrisen. Riksbanken räknar med att vi har en normal ränta, runt 4 procent, om knappt tre år.

– När räntorna stiger slår det direkt på hushållens ekonomi och på bostadsprisena, sade Bengt Hansson.

Om några år har vi en reporänta på 4,0 procent, med ett påslag på 1,7 ger det en boränta på 5,7 procent. Enligt BKN är det 50 procents risk att boräntan blir högre än 5,7 procent. Sannolikheten att reporäntan blir 6 procent, och boräntan runt 7,7 procent, är 15 procent.

– Redan ett normalt ränteläge kommer att öka påfrestningarna på hushållen betydligt. Frågan är om hushållen planerar eller tar hänsyn till risken för ett ränteläge högre än eller väsentligt högre än normalt, sade Bengt Hansson.

Bostadsskulderna ökade med 8 procent under årets första kvartal och i slutet av det här året bedöms den totala skulden vara uppe i 2 000 miljarder kronor.

– Under 2000 till 2009 hade Sverige den snabbaste ökningen av skuldsättningen bland de länder vi har tittat på. Danmark har dock den högsta skuldsättningen, sade Bengt Hansson.

Under den senaste tioårsperioden har det varit ”väsentligt billigare” för hushållen med rörlig än med fast ränta, cirka 150 räntepunkter.

– När vi blickar framåt är en skillnad på cirka 60 räntepunkter mellan bunden och rörlig ränta mer sannolik. Under normala omständigheter är den rörliga räntan 50 punkter billigare sade Bengt Hansson.

Idag har omkring hälften av de svenska bolåntagarna lån som är fem gånger större än den disponibla inkomsten, enligt BKN. En tiondel av hushållen har en skuld som är tio gånger större än den disponibla inkomsten.

Enligt Bengt Hansson är det alltså en ”försvinnande liten del” som binder sina lån på fem år eller mer, i Danmark binder många sina lån på 30 år.

Internationell forskning visar att bolåntagare med så hög skuldsättning skulle värdesätta att kunna binda räntorna på så lång sikt som 30 år. Några sådana alternativ, med acceptabla villkor, finns dock inte på den svenska marknaden.

Det är visserligen billigare med rörliga än med fasta räntor, konstaterar BKN, men det betyder inte att det är ”det bästa valet för alla hushåll. Många högt skuldsatta hushåll med små marginaler skulle sannolikt vara beredda att betala en rimlig försäkringspremie för bundna räntor”.

Idag finns den möjligheten i USA och Danmark. De flesta hushållen i USA väljer bunden ränta på 30 år.

I Danmark är det billigare än i Sverige att binda räntan, dessutom är det enklare och billigare att lösa ett lån i förtid.