Från att ha varit en av de stora framtidsbranscherna med snabb tillväxt och mycket hög lönsamhet under 80- och 90-talet, där svenska Astra var en av de klarast lysande stjärnorna, så har de stora traditionella läkemedelsföretagen mött en allt tuffare omvärld under det senaste decenniet och förvandlats till allt mer livströtta elefanter.

Läkemedelsjättarna har pressats på tre fronter. Den främsta är att läkemedelsföretagen har blivit allt sämre på att ta fram nya substanser. På tio år har exempelvis antalet godkända nya substanser hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, halverats samtidigt som kostnaderna för läkemedelsföretagens forskning för att ta fram nya substanser har mer än fördubblats. Sämst har utvecklingen varit för traditionell molekylär läkemedelskemi, medan den biologisk/genetisk inriktade forskningen har gett bättre resultat.

Vid sidan av att forskningen de facto har blivit allt mindre effektiv, så kan svårigheterna att få nya substanser godkända också förklaras av att myndigheterna har höjt ribban, i form av lägre toleranser mot allvarliga biverkningar och högre krav på läkemedlens dokumenterade hälsoeffekt. Skenande hälsovårds- och då inte minst läkemedelskostnader har drivit fram högre krav på nya patenterade, och därmed mycket dyra och ofta kostnadsdrivande, mediciner. Det senare har också stimulerat en tredje front i form av att allt mer aggressiva generikatillverkare, vilka har blivit bättre och fräckare på att utmana försvaret för storsäljarnas vacklande och utlöpande patent, samtidigt som hälsovårdssektorns acceptans för generikaprodukter har ökat.

Astra Zenecas bokslut för 2011 illustrerar denna stagnation med en omsättning som sjönk med 2 procent räknat i fast valuta. Men det ger bara föraningar om vad som är att vänta under närmaste åren. Av Astra Zenecas knappt tiotal så kallade ”blockbusters”, läkemedel som har omsatt mer än en miljard dollar per år, så är det bara ett, Symbicort, som förväntas visa någon tillväxt alls under innevarande år. För koncernens tidigare flaggskepp Losec/Nexium så accelererar utförslöpan de närmaste åren och för de nuvarande storsäljarna Crestor och Seroquel, så utmanas Crestor av att en generisk variant av huvudkonkurrenten Lipitor nu är etablerad och Seroquel av direkt generisk konkurrens.

För Seroquel kan det handla om ett försäljningsras på upp emot 40 procentredan redan i år jämfört med fjolårets försäljning på motsvarande knappt 40 miljarder kronor . Detta ras accentueras av att det i Astra Zenecas portfölj inte finns ett preparat som i närtid kan förväntas växa till en ”blockbuster”. Förhoppningarna på blodförtunningsmedlet Brilianta, som började säljas i fjol, har skruvats ner betydligt och beräknas nu nå miljarddollarsvallen om kanske 6 till 8 år.

Astra Zeneca är långt ifrån ensamt om att ha storsäljande preparat som står inför ”patenstupet”. Bland de europeiska jättarna har Novartis och Sanofi Aventis också stora utgångar de kommande åren, men inget europeiskt storbolag har så svag portfölj av nya preparat som Astra Zeneca.

Detta ger naturligtvis betyget Stora IG till Astra Zenecas forskning. Bolaget har allt för hårt bitit sig fast i traditionell molekylär läkemedelskemi och missat de mer givande biologibaserade forskningslinjerna, vilka exempelvis Roche slagit in på, eller de partnerskapsmodeller med mindre men innovativa forskningsbolag, som exempelvis Novartis har haft stora framgångar med.