Det är framför allt hushållens syn på den egna ekonomin som har förbättrats liksom inställningen till om det är rätt tidpunkt att köpa kapitalvaror just nu. Det framgår av Konjunkturbarometern.

- Det stora som har hänt är Riksbankens kraftiga räntesänkning i slutet av 2008, det är glädjande att den slår igenom i konsumenternas förtroende. Sänkta bolåneräntor stöttar hushållssektorn. Men framöver kommer en allt sämre arbetsmarknad att hålla tillbaka konsumtionen, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Nordea räknar med att konsumtionen minskar framöver till följd av stigande arbetslöshet och sjunkande tillgångspriser, bland annat med tanke på börsens utdragna kräftgång. Bostadsmarknaden kan eventuellt få en puff i positiv riktning i och med att räntan väntas sänkas ytterligare framöver.

- Men arbetsmarknaden är som ett mörkt moln under 2009, vi får överlag en svag utveckling av konsumtionen. Allt är inte nattsvart för hushållen med tanke på räntesänkningar och rejäla inkomstskattesänkningar. Men den försvagade arbetsmarknaden som ligger framför oss blir en tuff utmaning, säger Torbjörn Isaksson.

Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank, pekar på tudelningen mellan de som har jobb och de som är arbetslösa.

- De som har jobb får en viss stimulans av sin ekonomi, den reala disponibelinkomsten ser förhållandevis hygglig ut. Men för de som har varslats eller är i riskzonen att få besked om varsel och kanske sitter med stora amorteringar ser det svårt ut, säger Jörgen Kennemar.

En annan följd av de dystra förutsägelserna och det försämrade ekonomiska läget är att sparandet kommer att fortsätta öka när många försöker bygga upp en buffert för de sämre tiderna. Även det påverkar konsumtionen negativt.

När det gäller näringslivet är anställningsplanerna mycket återhållsamma och enligt Torbjörn Isaksson är det förvånande att även tjänstesektorn går så svagt som den gör i dagsläget. Nedgången i näringslivet är med andra ord bred.

Ett förlorat år har 2009 rubricerats som av många ekonomer. För svensk del finns små glädjeämnen som räntesänkningar, låga energipriser och en svag valuta. Det sist nämnda innebär en välkommen lättnad för exportindustrin.

- Den största risken för Sverige är USA. Det ekonomiska fallet fortsätter där och det finns inga tecken på en stabilisering, genomslaget av stimulanspaketet är osäkert, konstaterar Torbjörn Isaksson.

I dagsläget är det framför allt västra Sverige och industrisektorn som har drabbats av konjunkturnedgången. I samband med tidigare ekonomiska kriser är det framför allt industrin som har drabbats hårt med kraftig utslagning som följd. När it-bubblan sprack i början av 2000-talet tog tjänstesektorn i huvudstaden mycket stryk.

- Vi får se hur mycket som sprider sig till tjänstesektorn, vi ser redan en tydlig försämring där. Men tjänstesektorn är heterogen, bland annat handelssektorn och transportsektorn kommer inte att se samma expansion som tidigare när hushållen ökar sitt sparande. Vi har bara sett början än, säger Jörgen Kennemar.

Jörgen Kennemar har tittat lite på vad vi kan lära av tidigare kriser och säger att Sverige står på en något stabilare grund i dag jämfört med i början av 90-talet.

- Då var ränteläget högre, vi hade en stramare penning- och finanspolitik samt ett växande underskott i de offentliga finanserna. Den krisen var i mångt och mycket hemgjord till skillnad från dagens globala kris, säger han.

Å andra sidan är Sverige mer beroende av omvärlden idag och vi exporterar betydligt mer utomlands. Inbromsningar i USA, Tyskland, Storbritannien och Skandinavien slår hårt mot den svenska exporten och ekonomin.