På Swedbank ser man positivt på ytterligare regleringar av bostadsmarknaden. Banken införde ett eget bolånetak redan under våren 2009 vilket innebar att kunderna erbjöds bottenlån på 75 procent och topplån på 10 procent av bostadens värde.

- De högre kraven gjorde att vi tappade andelar, konstaterar Peter Borsos, kommunikationschef för Swedbank.

Swedbank kräver generellt amortering av kunder som har höga belåningsgrader, det vill säga runt 75 procent.

- Lånetillväxten är snabb och hög idag, men det kan inte vara hur länge som helst. Vi har haft extremt små kundförluster och vi har inget i kundstocken idag som är alarmerande, säger Peter Borsos.

Att amortera betecknar Peter Borsos som ett ”bra sparande”, särskilt då svensken ofta har en högre risk i sitt övriga sparande; i fonder och aktier.

Han betonar hur viktigt det är att bolånekunden gör ett medvetet val och ”inte bara springer in på banken och hämtar ett bolån”.

- Man måste fundera över vad som händer när räntan är 7 procent och hur privatekonomin påverkas av det, säger Peter Borsos.

Även Nordea vill att kunden ska amortera på skulder som överstiger 75 procent av bostadens värde. Michael Skytt, bolånechef på Nordea Sverige, refererar till diskussioner som förts inom Bankföreningen; där man har förordat ett amorteringskrav framför införande av ett bolånetak.

- Det är sund rådgivning att rekommendera amortering, det är ett sparande. Annars blir man för känslig, exempelvis om man ska byta bostad, säger Michael Skytt, bolånechef på Nordea Sverige.

- Man ska ha en amorteringsplan på allt över 75 procent, hur lång den är avgörs från fall till fall, tillägger han.

SEB har också infört hårdare krav för att säkerställa att kunderna inte överbelånar sig. Den maximala tiden för att betala av ett topplån är tio år, för bottenlån finns inga generella krav.

SEB har tagit bort topplånet, banken har också en regel som säger att man som mest får låna fem gånger hushållets årliga bruttoinkomst

- Man får pantsätta bostaden till 85 procent. Om man behöver låna mer kan man i undantagsfall få ett blancolån. Men det är ovanligt. I all vår utlåning gör vi en noggrann kreditprövning och ser till kundens återbetalningsförmåga, säger Eva Odefalk, pressansvarig för SEB:s kontorsrörelse i Sverige.

Handelsbankens kontor fattar sina egna beslut och enligt Bo Engström på huvudkontoret finns därför inga generella regler inom banken för hur mycket som får lånas ut eller hur mycket kunderna ska amortera.

Handelsbanken har dock inte haft någon ökning av topplånen sedan bolånetaket infördes och Bo Engström framhåller att banken ”normalt sett är försiktig i sin kreditgivning”.

- Den genomsnittliga belåningsgraden i banken ligger på 62-63 procent. Målet är att den genomsnittliga räntabiliteten i banken ska överstiga genomsnittet av räntabiliteten för banker i Norden och Storbritannien, säger Bo Engström.

Som jämförelse kan nämnas att Swedbanks kunder har en genomsnittlig belåningsgrad på 61 procent, siffran är angiven på fastighetsnivå.

Hur det än är med amorteringskrav och bolånetak fortsätter svenskarna att låna för att köpa dyra bostäder. Den första oktober införde Finansinspektionen bolånetaket, man får låna 85 procent med sin bostad som säkerhet, men effekterna av det märks inte än.

- Det ser ut som tidigare. Vi ser ingen onormal ökning av blancolånen vilket är lite förvånande. Vi hade ett lite större inflöde i september, många skyndade på bostadsaffären inför att taket skulle införas, säger Michael Skytt.

Även Swedbank har svårt att se någon tydlig effekt av bolånetakets införande, Handelsbanken och SEB instämmer.

- Blancolånen utgjorde 0,3 procent av volymen i oktober och fyra av tio av våra bolånekunder amorterar på sina lån, säger säger Peter Borsos.

- Vi kan inte se någon avmattning av volymen, men det är för tidigt att se effekten redan nu. Det tar lång tid, cirka tre månader, från det att man skriver kontrakt till att affären går igenom. Det är en viss eftersläpning, säger Eva Odefalk.