Arbetsgivarna argumenterar för att lägre ingångslöner leder till att fler unga får jobb. Facket å sin sida hänvisar till att det finns få samband internationellt mellan låga ingångslöner och låg ungdomsarbetslöshet, skriver Dagens Industri (DI).
Jonas Milton, vd för Almega, säger till DI att receptet är att frysa ingångslönerna i tio år. Det hävdar han skulle skapa jobb åt unga.
- Kan du anställa en person som har erfarenhet till nästan samma pris som en ung och oerfaren person, då tar man det säkra före det osäkra, säger Jonas Milton till DI.
Han hänvisar till en rapport från Institutet för näringslivsforskning som visar att höjda ingångslöner och låga löneskillnader har bidragit till att utestänga ungdomar från arbeten inom detaljhandeln.
LO:s avtalssekreterare Per Bardh varnar dock för att lönerna blir för låga om inte de som har de lägsta lönerna får följa med i löneutvecklingen.
- En diskare har idag en ingångslön på 17 481 kronor. Han skulle ha 11 000 kronor idag om lönen hade frysts för tio år sedan, säger han till tidningen.
Det finns inga internationella studier som visar att det här sambandet stämmer, menar Bardh. I Norge och Danmark är ingångslönerna höga och där är arbetslösheten bland unga låg. Däremot ligger Spanien, Belgien och Frankrike i OECD-toppen för andelen arbetslösa i åldrarna 20-24 år och där är ingångslönerna rejält lägre, skriver DI.
Per Bardh säger till tidningen att Sverige har de högsta relativa ingångslönerna bland samtliga jämförda länder samtidigt som vi hör till det land som har högst ungdomsarbetslöshet. Men lösningen är inte låga löner. Det handlar istället om att prioritera utbildnings- och yrkesutbildningsfrågor, säger Per Bardh till DI.
