Förändringen har visserligen slagit igenom först på senare år, men har sin förklaring i det riksdagsbeslut 1992 som innebar att skolmarknaden öppnades för privata aktörer. I riksdagsbeslutet gavs kommunerna uttryckligen instruktionen att så långt som möjligt tillgodose elevernas förstahandsval, berättar Sven Sundin, ansvarig för statistik om gymnasieskolan på Skolverket.

– Det blev en statlig pekpinne till anordnare av utbildning. Sedan dess har konkurrensen hårdnat mellan skolor om att få elever, och den skärps ytterligare nu när elevantalet sjunker. Men skolor och anordnare vill naturligtvis fortfarande fylla sina studieplatser. Och då anpassar man utbudet efter hur eleverna söker i februari och i maj.

Förändringen är svår att mäta, enligt Sven Sundin, men manifesteras i det som kallades ”Röda boken” - en guide som Skolverket skickade ut till yrkesvägledare, där man sammanställde vilka utbildningsplatser som gymnasierna i landet erbjöd till nästa läsår.

– Några år in på det nya seklet började det bli allt svårare för skolorna att ge information om hur många utbildningsplatser de förbereder inför nästa år. Och det beror helt enkelt på att man anpassar sig till elevernas ansökningar. Så nu har vi slutat trycka boken, säger Sven Sundin.

I Vallentuna kommun har man tydligt känt av den större pressen på flexibilitet, som ibland kan innebära att man tvingas fatta tråkiga beslut.

– Vi anpassar oss efter elevsiffrorna vi får, helt klart. Vi får första siffrorna i februari, så det blir mycket kortare planeringshorisonter. Och det kan få som effekt att vi måste ställa om personal eller erbjuda andra arbeten, säger Helena Henrikson, rektor på Vallentuna gymnasium.

Men enligt Helena Henrikson har man ändå klarat sig förhållandevis bra, som en hyfsat stor skola. För andra är det värre, tror hon.

– Särskilt för små friskolor kan jag tänka mig att det kan bli jobbigt. Men vi har klarat oss utan att behöva göra några dramatiska nedskärningar.

Samtidigt blir det enligt Sven Sundin allt vanligare att gymnasieeleverna söker om i maj, något som ställer till det ytterligare för gymnasieskolorna. I Stockholms län är det så många som varannan elev som ändrar sitt val tre månader efter den första sökningen. Och som om inte det räcker, har rörligheten i början av höstterminen också blivit allt större när skolorna slåss om eleverna.

I vissa kommuner har man gått så långt att man ”låser” skolpengen till ett visst datum tidigt på terminen för att ta bort skolornas incitament att locka över eleverna till en ny utbildning när höstterminen har dragit igång, berättar Sven Sundin.

– Det här är ett bekymmer för alla skolor, man vet inte riktigt vilka resurser man har att arbeta med, säger han.

På Vallentuna gymnasium märker man också varje år av att stora grupper elever byter utbildning i början av höstterminen, berättar Helena Henrikson.

– Vi vet att ör vår del händer det alltid saker när terminen börjat. Det handlar om att elever inte orkar pendla in till stan eller att skolorna inte ger eleverna vad de vill ha. Då får vi tillbaka elever till oss. Och det är kalrt att det är roligt att anpassa sig till det, men det är naturligtvis knepigt när det gäller planeringen. Vi måste fortfarande anpassa oss, säger hon och tillägger:

– Det kan finnas en risk att fokus hamnar för mycket på administrativa anpassningar och sådant tar tid och kraft av oss.