Småspararna har varit mer aktiva på börsen i januari än vad de har varit på länge. Men det är inte det stora kollektivet av småsparare vi talar om utan snarare en liten klick av sparare som är mycket aktiv. Många av dem lever på att köpa och sälja aktier.

- När man får signaler om att privatsparare har börjat agera efter en lång börsnedgång är det inte gemene man som har gått in på börsen. Det är erfarna, aktiva och avkastningssökande personer. Det är de mest vågade aktörerna, säger Peter Malmqvist, fristående börsanalytiker.

De aktiva småspararna är ofta kortsiktiga och pålästa, säger han och tillägger att det andra stora kollektivet, tjänstemännen som förvaltar andras pengar, kommer in senare på marknaden.

Mats Wester, privatekonom på Länsförsäkringar, instämmer i att det inte är genomsnittsspararen som köper aktier i nuläget.

- Bland småspararna finns en stor grupp som längtar efter en vändning, de vill verkligen att det ska vända upp. Men det finns anledning att vara väldigt försiktig, säger Mats Wester.

Förra året tog småspararna ut tiotals miljarder kronor från sitt fondsparande, utan hänsyn tagen till PPM, och många har flytt fältet. När börsen väl har vänt kommer sannolikt merparten av dem tillbaka. Men i dagsläget vill ingen ha några råd om hur hon eller han ska agera på börsen.

- Nu lyssnar inte allmänplaceraren på råd, det är ett för osäkert läge. De flesta vill ha råd när börsen väl har vänt upp lite och de börjar känna stressen att bli efter, säger Peter Malmqvist.

Många har stående överföringar till pensionen eller liknande som de låter bli att röra.

Ingen kan naturligtvis veta när det vänder, men många vill tro att vi har det värsta bakom oss. Peter Malmqvist har jämfört dagens kris med tidigare kraftiga nedgångar på börsen.

Affärsvärldens generalindex gick ned 59 procent från toppen den 16 juli 2007 till botten den 21 november 2008. I dagsläget är nedgången cirka 55 procent.

- Det är det näst värsta raset under efterkrigstiden undantaget it-bubblan, då gick börsen ned 69 procent mellan mars 2000 och oktober 2002, konstaterar Peter Malmqvist.

Även Mats Wester säger att det är rimligt att tro att vi har det värsta bakom oss, men han säger också att det med största sannolikhet kommer fler perioder av nedgångar.

- Under 2002-2003 hade vi ett antal månader när kurserna stabiliserade sig, men sen kom det nya körningar. Risken är att man är för tidigt ute nu. Om jag hade ett större kapital skulle jag kanske sätta 20 procent på börsen, avvakta några månader och se vad som händer. Det är absolut inte säkert än, det kommer nya nedgångsperioder, säger Mats Wester.

Peter Malmqvist förordar likaledes en försiktig hållning och tycker att småspararen maximalt ska gå in med 20 procent av sitt sparkapital på börsen nu på grund av att osäkerheten är så stor.

- När det 20 procenten ligger på plus kan man satsa lite mer, säger han.

Peter Malmqvist säger att han är mer optimistisk än genomsnittssvensken och han nämner att vid tidigare stora kriser efter andra världskriget har det vänt upp runt de här nivåerna. Vid krisen i början av 1990-talet stod börsen också 55 procent från toppen när det var som sämst.

Men i USA är den aktuella krisen betydligt värre än någon annan krasch efter 1974. Och det är USA som brukar leda världen ur kriser, menar Malmqvist.

Under it-krisen i USA gick index ned med 49 procent från toppen i mars 2000 till botten i oktober 2002. Under dagens kris har index tappat 52 procent från toppen till botten.

- Konjunktursituationen är betydligt sämre idag än vid it-bubblan, men vid tidigare enorma kriser efter andra världskriget har både börsen och makrostatistiken vänt vid de här nivåerna, säger Peter Malmqvist och betonar:

- Jag har ingen statistik som kan underbygga min optimism. Ingen konjunkturstatistik visar en återgång i konjunkturen någonstans, jag tror trots det att vi står på botten. Mina prognoser bygger på så långa statistikserier så vi borde ha nått bottenläget, säger Peter Malmqvist