- Vi har alltid en beredskap när det gäller olika projekt som till exempel Skatteverket driver. Jag har nu fått i uppdrag att vara åklagare för de här ärendena – till att börja med, säger kammaråklagare Ingela Ohlén till E24.

Ingela Ohlén blir alltså den som får ta emot de fall som Skatteverket misstänker rör sig om skattebrott. Skattebrott är ett så kallat artbrott, det vill säga att huvudreglen är att fängelse blir påföljden. Maxstraffet för grovt skattebrott är sex år.

Enligt Ingela Ohlén är det vanligt med skatteärenden som gäller skatteparadisen Liechtenstein, Andorra och Monaco.

Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand har bekräftat att de uppgifter som hans myndighet nu har om ett hundratal svenskkonton i Liechtenstein, har kommit fram på ett olagligt sätt.

Nyligen blev det även känt att de tyska skattemyndigheterna köpt uppgifter om cirka 1 400 bankkonton i LGT Bank, Liechtenstein Global Trust Bank. Skattemyndigheterna ska ha betalat miljontals kronor till en före detta anställd för att få listorna. Bankkontona tillhör inte enbart tyska medborgare, utan även utländska och flera länders skattemyndigheter – däribland den svenska – har visat intresse om att få ta del av namnlistorna.

Det svenska Skatteverkets uppgifter är ett resultat av ett samarbete med skattepoliser i Sverige, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland. Mats Sjöstrand säger att Skatteverket är berett att betala för stulna uppgifter om det krävs för att få reda på svenska ägare till undangömda pengar på konton.

Brukar Ekobrottsmyndigheten betala för att få uppgifter?

- Det har aldrig förekommit i någon utredning jag har haft, säger Ingela Ohlén.

Finns det några hinder att leda en förundersökning med material som man kommit över på ett olagligt sätt?

- Det är fri bevisprövning som gäller i rättegångarna. Jag har i nuläget ingen aning om vad Skatteverket har fått sin information ifrån. Jag har dock aldrig ställts inför den situationen, säger Ingela Ohlén.

Fri bevisprövning är en rättsprincip som innebär att parterna i en domstol får föra fram vilka bevis de vill, även om bevisningen kommit fram genom att en rättsregel brutits. Det är sedan upp till domstolen att värdera bevisen.