I dagarna bereder finansdepartementet den så kallade ägarutredningen, en rapport som före sommaren föreslog att statens bolagsförvaltning bör flyttas ur regeringskansliet och in i två holdingaktiebolag. Hur långt processen är gången, och när eller ens om ett nytt förslag är att vänta, är inget som departementet i dagsläget vill kommentera.

–Det kan bli allt mellan ingenting och helt och hållet i enlighet med förslaget, säger Katarina Green, på finansdepartementets enhet för statligt ägande.

Under alla omständigheter blev remissrundan, färdig i juli, en blandning av kortare bifall och bitvis mycket negativa reaktioner. Almi, Fjärde AP-fonden och SJ hör till de som närmast reservationslöst gillar utredarens förslag, även om mindre synpunkter meddelas på marginalen.

Kritiken, å andra sidan, har i många fall bäring på frågor om insyn och kontroll, där inte minst offentlighetsprincipen spelar en huvudroll. Svenskt Näringsliv, TCO, Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionen uttrycker alla oro över konsekvenserna som en bolagiserad förvaltning har i detta avseende, eftersom offentlighetsprincipen inte är tillämpbar i aktiebolag.

”Det är fråga om förvaltning av statligt ägd egendom, alltså allas vår gemensamma egendom, vilket ställer större krav på öppenhet, insyn och kontroll än i privatägda bolag” skriver Svenskt Näringsliv, och föreslår att utredarens förslag ska kompletteras med regler som slår vakt om allmänhetens möjlighet till insyn. Svenskt Näringsliv är i övrigt positivt till förslaget.

Fackförbundet TCO skriver att man ”oroas starkt” över utredarens slutsatser, eftersom de anses inskränka såväl offentlighetsprincipen och meddelarfriheten, med negativa konsekvenser för möjligheten till korruptionsbekämpning.

Även Riksrevisionen uttrycker en oro över just offentlighetsprincipen, men har i övrigt skjutit in sig mot vad man kallar formlös bolagsstyrning. Myndigheten anser att en bolagisering av förvaltningen ökar behovet av informella kontakter mellan regering och bolagsledningar, vilket samtidigt minskar riksdagens möjlighet att utöva kontroll över de statliga bolagen.

Ekonomistyrningsverket, å andra sidan, anser inte att utredaren lyckas motivera varför en bolagisering ens är nödvändig, utan beskriver förslaget som ”vare sig underbyggt eller övertygande”.

”ESV saknar hållbara och väl underbyggda argument som talar mot att en ägarförvaltare i myndighetsform skulle kunna vara ett effektivt, professionellt och ansvarsfullt sätt att organisera den operativa förvaltningen av de statliga bolagen, skriver myndigheten i sitt remissyttrande.

Ägarutredningen tillsattes 2011, med bankdirektören Hans Dalborg som enmansutredare. Utredningsarbetet omfattar ett stort antal intervjuer med företrädare från såväl statliga som privata bolag, men har också tagit inspiration från beställda rapporter från bland andra McKinsey och KPMG.

Hans Dalborg föreslår ett holdingbolag för statliga bolag där lönsamhet anses vara främsta syftet, och ett andra holdingbolag för verksamheter som i större utsträckning anses ha ett mer samhällsviktigt uppdrag. Fördelen, menar utredningen, är att riksdagen får ett strategiskt inflytande över de statliga bolagen, samtidigt som styrningen befrias från politiska nycker och detaljstyre.

Så tycker några av remissinstanserna:

http://www.svd.se/7544530.svd

http://www.svd.se/7545378.svd

http://www.svd.se/7546662.svd

http://www.svd.se/7546692.svd