Nettot av de bolag som gått till börsen och de som lämnat det senaste decenniet är sammanlagt minus 33 bolag. Jämfört med de tio föregående åren, är det en nedgång i nettot på nästan 110 bolag. Under åren 1992-2001 kom det i genomsnitt 7,5 nya bolag per år till börsen.

– Anledningen till att det ser ut så här är att vi har haft två exceptionella decennier åt båda hållen, men jag skulle helst dela upp siffrorna på vad som styr inflödet och utflödet, säger Per Strömberg, professor på Handelshögskolan.

Han förklarar vidare att det under boom-perioden -92 till -01 fanns mycket likviditet i marknaden, samt att börsen präglades av höga värderingar i allmänhet.

– Vi hade, skulle det i efterhand visa sig, en bubbla i it-sektorn. Värderingen på börsen var fenomenalt hög och det samma gällde aktiviteten på M&A-marknaden. Rent krasst är det så att nettoflödet till börsen är högre när värderingen i allmänhet är högre.

Detsamma gäller enligt Strömberg flera andra marknader.

– I USA såg vi samma tendenser som på Stockholmsbörsen, nu finns det inte dokumenterat hur det såg ut på resterande globala marknader, fast en kvalificerad gissning är att trenden även gick att skönja där.

Han säger att fenomenet beror på att ägare under perioden oftast fick bättre betalt när de övervägde att antingen släppa bolaget publikt eller till någon privat ägare.

Faktorerna bakom utflödet under det senaste decenniet förklarar han delvis med samma sak fast omvänt. Förutom värderingarna nämns även tajtare regleringar.

– Det senaste decenniet hade vi både Enron och Worldcom, enorma redovisningsskandaler som resulterade i att kostnaden av att vara noterad ökade på grund av ny reglering. Dessutom var private equity-marknaden mycket aktiv vilket gjorde det enklare att lämna börsen.

Han tillägger att det kan ha varit två extremperioder vi skådat.

– Om 1992-2001 var en extremperiod uppåt, så kan vi nog säga det samma fast omvänt om de senaste tio åren. Nya kostnader som uppkom i början av perioden är främst av engångskaraktär, nu har marknaden anammat den nya prisbilden.

Strömberg tror inte att vi framöver ska vänta oss att det blir 7-8 nya bolag per år, men att nettoeffekten av noteringar och avnoteringar i alla fall bör kunna visa på ett flöde till börsen.

OMX:s europachef Jenny Rosberg är inne på samma spår.

- I dagsläget blir det intressant att följa hur högre kapitaltäckningskrav påverkar bolagens benägenhet att gå till börsen, säger hon och

En tajtare lånemarknad i spåren av regleringar kan alltså bromsa private equity-marknaden, som oftast är alternativet när ägare vill sälja.

I slutändan anser hon dock att det är marknaden som styr.

- Börsnotering är i grund och botten en fråga om finansiering, men det är prisbilden som är viktigast för en säljare. Får ägare bättre betalt utanför den publika marknaden blir det oftast så att det är där bolaget hamnar.

Hon poängterar även att Nasdaq OMX självt gör allt för att underlätta för bolag att komma till börsen.