Just nu pågår upphandlingen för detta jätteprojekt som ställer stora krav på företagen vad gäller planering och logistik. Att riva nätet kräver nästan lika mycket arbete som att bygga det.

- Jag brukar säga att detta är den största förändringen vi gjort sedan vi byggde näten, säger Björn Berg som är informationsansvarig på Teliasonera.

Telenätets historia går tillbaka till telefonins barndom i slutet på 1800-talet. Under några årtionden kring förra sekelskiftet byggdes stora delar av det rikstäckande telenätet med början i städerna.

Idag omfattar nätet i princip alla svenska hushåll och de bruna stolparna, sammanlänkade med koppartråd, når ända ut till de ensligaste vitknutade skogstorpen.

Men underhållet av det här nätet kostar mer än det smakar och nu vill Teliasonera ersätta det stolpburna med det trådlösa. Alla de 2,2 miljoner stolparna måste besiktigas med några års mellanrum och det är dyrt. Teliasonera har efter en inventering valt ut 1 miljon stolpar som ska rivas och förstöras.

- I de orter vi har tittat på, utesluter vi de nät där det går bredband. Finns det ADSL utbyggt så får stolparna stå kvar, säger Björn Berg. Ett annat villkor är att det trådlösa nätet ska ge minst samma kvalitet som det gamla abonnemanget.

När man gallrat ut bredbandskunderna fanns cirka 50 000 abonnenter kvar som istället för koppartrådsnätet ska erbjudas trådlös telefoni.

Räknat på 1 miljon stolpar, blir det 20 stolpar per abonnemang och det är den ekvationen som inte går ihop. Intäkterna från abonnemangen täcker inte kostnaden för att underhålla stolpar och nät.

Upphandlingen pågår nu som bäst och fyra företag som säkerligen är med och slåss om uppdraget är de som idag sköter underhållet av nätet: Eltel Networks, Relacom, Ericsson och Empower.

Relacom har varit med i ett pilotprojekt där man tagit ned 2 500 stolpar och har därmed fått känn för vad det handlar om.

- Man bygger lag med två man per lag… Det här är något vi har gjort tidigare när vi utfört vanligt underhåll men nu är det ju en helt annan omfattning, säger Relacoms Sverigechef Håkan Monfors.

- I skogen använder vi ofta bandgrävmaskiner med larvfötter och stolparna dras upp med en gripklo.

Därefter läggs stolparna i vältar med omkring 20 stolpar i varje för att sedan plockas upp av lastbil.

- Det blir många lag, hur många beror på terrängen men det rör sig i alla fall om hundratals människor, säger Monfors.

Stolparna är oftast i gran som specialbehandlats, de äldsta nu stående är 60 år gamla. Teliasonera får ofta frågan från privatpersoner om man kan ta hand om stolparna och använda dem som byggmaterial, exempelvis för en altan.

Stolparna har behandlats på två olika sätt, med kreosot eller med arsenik. Enligt Teliasonera kräver miljölagstiftningen att stolparna förstörs, oavsett hur gamla de är och hur mycket -eller lite - impregnering som finns kvar.