Räntorna på väg mot 0

Efter 90 dagars global finanskris, som slagit sönder kreditmarknaden för stora delar av näringslivet och fört in såväl Sverige som EU och USA i recession, är centralbanker på båda sidor Atlanten nu på väg mot en nollränta, tror Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom.

Sverige är inget undantag.

– Riksbanken kan om ett halvår ha ganska bra argument för att gå ned till noll procents reporänta. För de flesta centralbanker (i väst) är det någonstans kring nollan de kommer att hamna, säger Bergqvist.

Med en styrränta på noll måste en centralbank som vill stimulera ekonomin göra affärer direkt på räntemarknaden eller skjuta till likviditet i systemet. Och målet för penningmängden i ekonomin får i ett slag en mer framträdande roll.

Ett första avgörande steg mot nollräntan kan tas på tisdag, när USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), förmodas sänka styrränta till den lägsta nivån sedan 1954 – med en halv procentenhet till 0,5 procent.

Enligt Bergqvist skulle det inte vara särskilt förvånande om det blir en större sänkning än så.

På marknaden för statsskuldväxlar är nollräntan redan med i ekvationen, sedan Bernanke i ett tal för två veckor sedan började resonera kring att Fed skulle börja köpa stora mängder stats- och bostadsobligationer på marknaden.

Hittills under finanskrisen, som fördjupades när investmentbanken Lehman Brothers gick omkull i september, har Fed pumpat in omkring 1 000 miljarder dollar i olika former av likviditetstillskott i ekonomin. Och Riksbanken har tillsammans med Riksgälden tillfört omkring 500 miljarder kronor till det svenska systemet.

Deflationen i USA väntas ta fart efter årsskiftet och varningsropen för att den ska få fäste även i Europa är inte ovanliga.

Med fallande priser tenderar företag och hushåll att skjuta upp konsumtion och investeringar, vilket drar ned tillväxttakten. Samtidigt gör deflationen att skuldernas värde ökar i förhållande till tillgångarna.

– Det är väldigt olyckligt Det är inte det vi vill se i den skuldsaneringsprocess som vi är inne i nu, säger Bergqvist.

En styrränta på noll procent är ett tecken på kris och betyder inte att lån till hushåll och företag blir gratis, förklarar Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

– Hushållen får betala en riskpremie för lågkonjunkturen och en premie för att bankerna måste finansiera sig längre ut. Det priset måste man betala, säger hon.

Winsth räknar likt de flesta bedömare med att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) sänker styrräntan till 0,5 procent på tisdag och tror att Riksbanken följer efter nedåt, men inte ned till en nollränte-politik.

Svensk deflation är också långsökt, enligt Winsth.

– Vi kan få negativ inflation i Sverige. Men vi tror inte det blir en deflationistisk ekonomi. Då får det hända något dramatiskt i utlandet, säger hon.

Strategiskt tror Winsth det kan vara rätt för hushåll att i dagsläget välja rörlig ränta på bolån.

– En svagare konjunktur och mycket sämre arbetsmarknad kommer att göra att Riksbanken sänker räntan igen. Det talar också för att man kan ligga rörligt. Även om långa räntor går ned är det bättre att ligga kort, säger hon.

– De som kan bör kanske öka sina marginaler genom att amortera lite grann och därmed få ned risken i sin portfölj, tillägger hon.