Enligt Sveriges Kommuner och Landstings sammanställningar ökade kommunernas utgifter för handikappomsorg, även kallad LSS-omsorg, med 40 procent mellan 2000-2010.

– Det är i fasta priser, alltså inflationen är borträknad. Så det är ju en explosion, säger Annika Wallenskog.

LÄS MER: Del 1 i SvD Näringslivs granskning "Rika på omsorg".

LÄS MER: Del 2 i SvD Näringslivs granskning "Vårdföretaget som vägrar bli uppköpt"

Hon förklarar att förra året steg kostnaderna med 5,3 procent jämfört med året innan. Innan hade man trott att kurvan skulle plana ut då ökningstakten varit lägre under två år, men så blev det alltså inte.

Totalt investerade Sveriges kommuner 58 miljarder på omsorg för funktionsnedsatta under 2011. Det är 11 miljarder mer än de samlade kostnaderna för gymnasieskolan.

Orsaken är delvis demografisk. Befolkningen växer och fler barn som föds med handikapp kan räddas i dag jämfört med tidigare, men framförallt har ökningen med förändrad lagstiftning att göra.

I dag kan alla med funktionshinder kräva stöd och hjälp och får man inte det man anser att man har rätt till går det att driva saken i domstol. Enligt SKL har man haft många fall av den typen och kommunerna har förlorat en stor del av dem och tvingats utöka sitt stöd - vilket kostar.

Samtidigt har allt mer av kommunernas kostnader övergått från egen verksamhet till att betala för vård i privat regi.

I genomonsnitt har ökningstakten legat på 1-2 procent per år. Det betyder alltså att marknaden för de privata bolagen växer ännu snabbare än det totala behovet ökar eftersom deras del av kakan samtidigt blir allt större.

LÄS MER: "Blir rika på skattepengar utan att skatta"

Statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, tyder också på att de stora bolagen hela tiden ökar sin andel av den privata delen av LSS-omsorgsmarknaden. Detta på bekostnad av enskilda föreståndare och stiftelser. Sammanställningen gäller visserligen all typ av omsorg, alltså även äldreomsorg, men en notering är att utvecklingen är ännu tydligare framförallt inom vård av unga.

LSS-vården ingår i en del av kommunerna i det så kallade fria vårdvalet, i andra gör kommunen upphandlingar och tar in den entreprenör som kan ge de bästa villkoren för att driva verksamheten. Tanken är att kommunerna inte ska ha monopol och att konkurrensen ska tvinga alla LSS-boenden att höja kvalitén.

Ansvaret för att granska hur de privata boendena sköter sina åtaganden ligger hos Socialstyrelsen. Men det är kommunerna som betalar för vården och för att hålla koll på vad det är de betalar för bör de enligt SKL därför ha viss egen tillsyn.

Har ni på SKL nån uppfattning om huruvida kvalitén på verksamheten skiljer sig mellan olika ägandeformer?

– Jag skulle inte vilja koppla det till ägandeform. Det finns bra och dåliga hem både i privat och kommunal regi. Sen är det klart att det finns en del små entreprenörer med stort personligt engagemang som har mycket hög kvalité. Men det handlar mer om individer än något annat, säger Annika Wallenskog.

LÄS MER: " VÄLFÄRDENS NYA HERRAR DEL 1- Priserna i Sverige för låga"

LÄS MER: " VÄLFÄRDENS NYA HERRAR DEL 2- Miljardklipp på skattepengar"

LÄS MER: " VÄLFÄRDENS NYA HERRAR DEL 3 - För hög vinst sänker legitimiteten"

LÄS MER: "VÄLFÄRDENS HERRAR DEL 4 - Pensioner göder nolltaxerarna"