Mobiljättar storsatsar för att få spelförsprång

Tanken, inte minst från EU-kommissionen som bidrar med drygt hälften av pengarna, är att de europeiska bolagen ska utnyttja att spelindustrin är inne i en svacka. Då kan de få en stark ställning när den redan jättelika branschen fortsätter att växa.
Annika Waern på det svenska forskningsinstitutet Sics har en nyckelroll i den processen. Från Kista leder hon ett projekt med ett 50-tal europeiska forskare.

De samarbetar med allt från stora företag som Nokia och Sony till mindre spelbolag som It's Alive samt högskolan på Gotland och universitetet i Tammerfors. Indirekt finns även Ericsson, Sony Ericsson och Teliasonera med.
Försäljningsmässigt är dataspelsbranschen knappast i någon kris. Uppskattningarna skiftar, men analysfirman Informa beräknar att den globala spelmarknaden förra året var värd omkring 230 miljarder kronor och väntas öka till 360 miljarder kronor 2007.
Men det finns andra problem som Annika Waern sätter fingret på. I 15 år hade spelbranschen en snabb utveckling och de allt mer avancerade spelen drev på utvecklingen av persondatorerna. Sedan hände något.

– Runt 2000 gick hela branschen i stå. Det kom bara mer av samma sak. Det utvecklades inga nya typer av spel och man var fast med en ganska smal publik som mest består av unga killar, säger Annika Waern.
Spelmarknaden har hela tiden dominerats av amerikanska och asiatiska företag. I Europa är det många som vill komma ikapp. Frågan är bara hur.
Enligt Annika Waern kan det i bästa fall ske genom att Europa utnyttjar det försprång man har på två andra områden. Dels handlar det om mobilbranschen där Ericsson, Nokia och tyska Siemens har en dominerande ställning.
Det andra området är betydligt mer okänt och går under det kryptiska namnet Pervasive gaming.

– Vi har i flera år försökt komma på en svensk översättning, men inte lyckats, säger Annika Waern.
Möjligen kan man beskriva det som "allmänt spridd datakraft". Det bygger på att allt fler prylar omkring oss kan hantera information och skicka den vidare till andra saker runt omkring.
Ett typiskt exempel är de små Rfid-etiketter som sätts fast på en vara för att med hjälp av radiovågor identifiera den.

Den spridda datakraften vill spelforskarna använda för att göra helt nya typer av spel. Målet är att man i spelet ska utnyttja information från den verkliga världen för att spela i mobilen och andra bärbara apparater.
Svenska mobilspelsleverantören Daydream har via sitt dotterbolag It's Alive redan prövat konceptet i sitt spel Botfighters. Där utnyttjar man att mobilnätet kan visa var alla spelare finns i verkligheten.
Men det här är bara första steget. Forskarna granskar flera olika tekniker och framför allt tittar de på hur spel kan byggas när olika spelare utnyttjar teknik med skiftande prestanda. Vad händer exempelvis om en person spelar via mobilnätet och en annan via ett snabbare trådlöst datanät.
Ett annat stort område uppstår när massmedier som radio och tv gör program där tittarna är med och styr utvecklingen med hjälp av sina mobiler eller datorer.

För de nordiska telekombolagen är det här en högintressant marknad. Det märks bland annat på att Nokia för ett drygt år sedan gav sig in på ett helt nytt område när man började sälja en mobil spelkonsol,
N-Gage.
Men det dröjer innan Annika Waerns forskningsprojekt konkret märks av i något N-Gagespel eller i en produkt från Sony Ericsson.
– Tidigast hösten 2006 kan det bli något spel. Men vårt syfte är egentligen inte att göra spel utan att skapa kunskap om hur man gör bra spel. Den kan Nokia och Sony Ericsson använda för att själva få fram rätt spel, säger Annika Waern.

Fotnot: Sics, Swedish Institute of Computer Science (Svenska institutet för datavetenskap).

Tomas Augustsson

08-13 54 06

tomas.augustsson@svd.se

Fler artiklar