Majoritet säger ja till euro

Av 1 000 tillfrågade svarade 47 procent att de skulle rösta ja om det vore folkomröstning i dag. 44 procent skulle rösta nej medan resten är osäkra, visar en opinionsmätning gjord av Novus på uppdrag av Folkpartiet och som redovisas i DN.

Män är mer positiva till euron än kvinnor. Starkast motstånd mot valutan finns bland unga väljare under 30 år.

Att det finns ett övertag för ja-sidan ändrar ingenting i fråga om en ny folkomröstning, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Hela ja-sidan måste vara samlad. Socialdemokraterna har ju markerat att det inte är aktuellt och där har de en styrande påverkan, säger han.

FP och KD driver båda kravet på en ny folkomröstning men Reinfeldt anser att han som regeringschef och ledare för det största partiet har ett annat ansvar.

– Det vore direkt oansvarigt att försätta Sverige i ett läge där ja-sidan inte är överens, säger han.

Reinfeldts utgångspunkter är förutom att ja-sidan inte får vara splittrad, att opinionsläget ska vara mer tydligt och varaktigt och att partierna efter folkomröstningen sade att resultatet skulle respekteras i tio år.

Att opinionen svängt tror han beror på att euron har visat sig vara en bra krisbromsare.

– Att euron fungerat så bra har förstärkt dess rykte i Sverige, säger han.

I en rapport som Folkpartiet presenterade på måndagen pekas på främst nackdelarna med att Sverige står utanför eurosamarbetet.

Rapporten jämför Sverige med eurolandet Finland och slår bland annat fast att: Eurosamarbetets handelsskapande kraft underskattades inför den svenska folkomröstningen 2003, att samarbetet har genererat en ökning av direkta investeringar mellan euroländerna som Sverige inte fått del av, att Finland kommit i kapp Sveriges försprång när det gäller BNP per capita och samtidigt fått ner sin arbetslöshet till Sveriges nivå samt att budgetunderskotten 2009 och 2010 väntas bli lägre i Finland än i Sverige.

Enligt Pontus Braunerhjelm, professor och vd för Forum för småföretagsforskning, har införandet av euron inneburit fördelar för små och medelstora svenska företag (med upp till 50 anställda). Mellan 1999, då växelkurserna låstes mot euron, och 2003 ökade de svenska småföretagens export till eurozonen med 40 procent. Och trenden håller i sig.

– För de mindre företagen är det enklare att hantera en valuta än elva. Men det hade varit ännu enklare om vi varit med i eurosamarbetet, säger han till TT.

Hur upplever du opinionsvindarna bland småföretagen?

– De flesta vill gå med, generellt är de positiva till euron. Men det är olika för olika branscher. En del tycker att det är bra att vi står utanför, till exempel delar av turistbranschen och mer råvaruintensiv verksamhet.

Braunerhjelm talade när Folkpartiets rapport om eurosamarbetet presenterades.