LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström står enade i att Sverige behöver en förändring, något som de anser att regeringen inte tar ansvar för. I höst inleds därför samtal mellan LO och Svenskt Näringsliv i syfte att få till en bättre omställning på arbetsmarknaden.

Men vad som egentligen ska tänkas komma ur samtalen är i nuläget oklart.

– Det de har sagt hittills är att de har bestämt sig att bli överens, samtidigt finns det fortfarande inga punkter nedskrivna på papper som säger att ”det här ska vi göra”. Lite vagt har de även sagt att de vill bekämpa ungdomsarbetslöshet, men det vill ju alla, säger Malena Rosén, statsvetare vid Lunds universitet med inriktning på svensk inrikespolitik, och fortsätter:

– Hur detta ska göras blir utmaningen för dem, att försöka få fack och näringsliv att mötas - blir det något konkret eller blir det något urvattnat?

LÄS MER: ”LO-basen dundrar mot Riksbanken”

Ulf Bjereld, S-märkt professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, håller med. Enligt honom är utgången av samarbetet fortfarande svår att förutse, även om han så här i samförståndets inledningsskede tror att det är LO som har mest att vinna på relationen.

– Det är fortfarande oprövad mark men båda parter är missnöjda med hur det ser ut i dag och de går in i det här förutsättningslöst. LO har en kris i och med medlemstapp och att Socialdemokraterna har varit borta så länge från regeringsmakten, något som har minskat LO:s möjlighet att påverka politiken. De känner behov av att se över alla tänkbara samarbetsformer medan Svenskt Näringsliv känner att de agerar från en styrkeposition och har inget att förlora, säger han.

LÄS MER: ”LO: Sverige har gått i baklås”
LÄS MER: ”Bäckström: Att ta ansvar är att göra något”

Men samtidigt som LO ser ut att ha mest att vinna på samförståndet är det Karl-Petter Thorwaldsson som har mest att förlora, enligt Malena Rosén.

– Frågan är hur långt han kan sträcka sig för att tillmötesgå näringslivet. Urban Bäckström har funnits med länge som representant för sin organisation medan Thorwaldsson, som är så pass nyvald, kan få intern kritik och leda till interna problem om han känns som om han agerar för mycket utifrån arbetsgivarnas synvinkel, säger hon.

Båda statsvetarna är överens om att samförståndet mellan LO och Svenskt Näringsliv inte är helt oproblematiskt. Enligt Ulf Bjereld finns det framför allt två frågor som kan få parterna att ryka i luven på varandra: arbetsrättslagstiftningen LAS och frågan om ungdomslöner.

– Det är två saker som är heliga för arbetarrörelsen. När det gäller ungdomslönerna så vill man inte gå på någon ”centerlinje”, det skulle både politiskt och internt vara svårt att vinna legitimitet för. Det gjorde till och med statsminister Fredrik Reinfeldt en markering mot i går när han sa att målet måste vara att höja lönerna och inte sänka dem.

Vilka odds ger en överenskommelse kring frågan om LAS?

– Svaga. Det är en så pass viktig symbolfråga för fackföreningsrörelsen och jag har svårt att se att man skulle kunna göra något substantiellt åt den frågan, säger Ulf Bjereld.

LÄS MER: ”Saco-chefen: Måste sätta ner foten”

Janne Rudén, ordförande för LO-facket Seko, är avvaktande positiv till samarbetet mellan LO och näringslivet.

– Jag har inga detaljer i det här men finns det intresse från Svenskt Näringsliv att föra diskussioner i vilken fråga det än är så måste man ta diskussionen och se vad man kan landa i. Det har ju inte varit så där mycket till samtal mellan LO och Svenskt Näringsliv det senaste året. Sen får vi hoppas att samtalen leder till något som är bra för löntagarna och svensk arbetsmarknad, säger Janne Rudén.