"Knagglig väg till ja"

Ute på kundmöten märker han en mer frågande attityd till EMU än för två, tre år sedan. Det är inte självklart att vara positiv.
Om det blir ett ja till EMU:s tredje steg och ett införande av euron tror Jörgen Appelgren på en "big bang" 2006, det vill säga att Sverige går med vid den tidpunkten och samtidigt inför sedlar och mynt.
Han tror ändå inte att reaktionerna skulle bli så dramatiska om nej-sidan vann i folkomröstningen.
Han jämför med när Danmark röstade nej.
"Så synd", var reaktionen i övriga EU, "men ni är kvar i väntrummet och det är ändå folket som bestämmer i slutändan".
- Så blir reaktionen på ett svenskt nej också. På kort sikt har vi bättre tillväxt än i Europa och så skickar vi säkert signaler om att det inte var sista gången vi röstade om EMU.

Han tycker att det finns övertoner i debatten. Det blir varken himmel eller helvete om vi går med eller står utanför.
Han tycker sig se hur ja-sägarna bytt argument. Förut tryckte de hårt på ekonomin, nu används gärna politiska argument för
att vinna opinionen. Nej-sägarna pratar gärna ekonomi.
Om vi går med tror han och Nordea på en svensk knytkurs kring 8:70 kronor.
- Från Finland har det kommit tydliga signaler om att de anser 8:50 kronor vara lämpligt. Finland får en central roll i diskussionerna om vår knytkurs då det är ett grannland som konkurrerar med oss på skog- och telekomsidan.

Efter moget övervägande har Jörgen Appelgren bestämt sig personligen.
- Med tiden har jag glidit över till nej-sidan.
Han skulle helst sett att kärnländerna i EU gått med först men nu blev det inte så.
- För mig är närhetsprincipen viktig. Sverige är ett litet land. Om vi får problem blir det oerhört svårt att rätta till det utan en egen penningpolitik och en egen valuta, säger Jörgen Appelgren.
När inte penningpolitiken (räntan upp eller ned) kan användas, är man hänvisad till finanspolitiken för att påverka ekonomin - det vill säga att ändra i skattesatserna.
- Men det är ett trubbigt instrument. Vi har provat det förr i Sverige och det har inte
fungerat bra.
Jörgen Appelgren tillhör alltså dem som anser att de senaste årens flytande krona tillsammans med ett utgiftstak på statsbudgeten, ett överskottsmål för de offentliga finanserna och ett inflationsmål varit ett lyckosamt recept för svensk ekonomi.
- Det vore synd att göra sig av med ett ramverk som fungerat. Därför röstar jag nej i folkomröstningen, säger Jörgen Appelgren.
Ute på kundmöten märker han en mer frågande attityd till EMU än för två, tre år sedan. Det är inte självklart att vara positiv.
Om det blir ett ja till EMU:s tredje steg och ett införande av euron tror Jörgen Appelgren på en "big bang" 2006, det vill säga att Sverige går med vid den tidpunkten och samtidigt inför sedlar och mynt.
Han tror ändå inte att reaktionerna skulle bli så dramatiska om nej-sidan vann i folkomröstningen.
Han jämför med när Danmark röstade nej.
"Så synd", var reaktionen i övriga EU, "men ni är kvar i väntrummet och det är ändå folket som bestämmer i slutändan".
- Så blir reaktionen på ett svenskt
nej också. På kort sikt har vi bättre tillväxt än i Europa och så skickar vi säkert signaler om att det inte var sista gången vi röstade om EMU.

Han tycker att det finns övertoner i debatten. Det blir varken himmel eller helvete om vi går med eller står utanför.
Han tycker sig se hur ja-sägarna bytt argument. Förut tryckte de hårt på ekonomin, nu används gärna politiska argument för att vinna opinionen. Nej-sägarna pratar gärna ekonomi.
Om vi går med tror han och Nordea på en svensk knytkurs kring 8:70 kronor.
- Från Finland har det kommit tydliga signaler om att de anser 8:50 kronor vara lämpligt. Finland får en central roll i diskussionerna om vår knytkurs då det är ett grannland som konkurrerar med oss på skog- och telekomsidan.

Efter moget övervägande har Jörgen Appelgren bestämt sig personligen.
- Med tiden har jag glidit över till nej-sidan.
Han skulle helst sett att kärnländerna i EU gått med först men nu blev det inte så.
- För mig är närhetsprincipen viktig. Sverige är ett litet land. Om vi
får problem blir det oerhört svårt att rätta till det utan en egen penningpolitik och en egen valuta, säger Jörgen Appelgren.
När inte penningpolitiken (räntan upp eller ned) kan användas, är man hänvisad till finanspolitiken för att påverka ekonomin - det vill säga att ändra i skattesatserna.
- Men det är ett trubbigt instrument. Vi har provat det förr i Sverige och det har inte fungerat bra.
Jörgen Appelgren tillhör alltså dem som anser att de senaste årens flytande krona tillsammans med ett utgiftstak på statsbudgeten, ett överskottsmål för de offentliga finanserna och ett inflationsmål varit ett lyckosamt recept för svensk ekonomi.
- Det vore synd att göra sig av med ett ramverk som fungerat. Därför röstar jag nej i folkomröstningen, säger Jörgen Appelgren.

Leif Petersen
Leif Petersen