"Klimatsatsning väg ut ur krisen"

Sverige kommer att leda EU ”i en kritisk tid” när förhandlingarna inför klimatmötet i Köpenhamn i december sammanfaller med en ekonomisk kris som långtifrån är över. De två frågorna är nära förknippade med varandra, konstaterar Storbritanniens specielle representant i klimatfrågorna, John Ashton, som besökte Stockholm förra veckan.

–Jag tror att våra båda regeringar är nära allierade i sina strategiska mål, och vi vill vara så hjälpsamma som möjligt.

Konsten blir att få ett brett stöd för att en snabbare övergång till grönare energi också är ett sätt att bekämpa den ekonomiska krisen, enligt John Ashton. För inget land kommer att göra klimat- åtaganden som skadar utsikterna för ekonomisk återhämtning, jobb och tillväxt, betonar han.

–Jag tror inte vi kan nå framgång i Köpenhamn om inte besluten tar hänsyn till det överväldigande behovet att ge europeiska medborgare en känsla av säkerhet i denna ekonomiska kris. Vi behöver övertyga alla om att det är bra för ekonomin, jobben, tillväxten och konkurrenskraften i Europa om vi går fortare från en kolslukande till en kolsnål ekonomi. Men det kräver mycket arbete.

Här har Sverige visat vad man kan göra, fortsätter han.

–Ni har satt några mycket exakta men också inspirerande standarder, till exempel att hela fordonsparken ska vara klimatneutral till 2030. Om vi vill ha en konkurrenskraftig bilindustri i Europa behöver vi den ambitionsnivån. Men det är inte den förhärskande synen i debatten om fordonssektorn i EU.

John Ashton vill se ett internationellt samarbete om energi, mat, vatten och klimat. Alla dessa frågor hänger ihop, och det understryks när olje- och mat-priserna nu stiger igen, anser han.

–Om vi behandlar dem som separata frågor kommer vi att misslyckas med varenda en av dem. Vårt enda hopp är att visa en ekonomiskt övertygande väg om att klara energi-, mat-, vatten- och klimatsäkerhet samtidigt.

Den vägen är att röra sig snabbare till en ekonomi som förbrukar mycket mindre fossila bränslen, sammanfattar John Ashton.

En annan tes han driver är att EU inte får slå sig till ro med beslutet från 2008 att minska utsläppen med 20 procent till 2020.

–Det kan ha funnits en tendens på en del håll att säga att vi har gjort vad vi behövde göra och kan invänta USA, Kina och andra.

–Men vi bör inte i Europa säga att vi inte går hela vägen om inte amerikaner eller kineser rör sig. Det viktigaste vi kan göra för att få dem att gå fram fortare är att visa vår egen övertygelse och röra oss snabbare själva.

–Naturligtvis finns det kostnader förknippade med detta. Men ju mer vi förstår vad vi behöver göra, desto mer inser vi att dessa kostnader är stora men inte överväldigande. Det kan vi i de rika länderna ha råd med, och de kostnaderna är faktiskt inte avsevärt större än de extra utgifter vi betalade förra året som resultat av det höga oljepriset.

–Det är egentligen mer en investering än en kostnad; våra ekonomier kommer att fungera mer effektivt och ge en avkastning på pengarna vi lägger ner på det.

Här har det svenska ordförandeskapet möjlighet att påverka debatten, bland annat så att EU-budgeten används på ett sätt som är bra för energi- och klimat- säkerhet, fortsätter han.

Samtidigt är finansieringen av klimatinsatser i tillväxt- och utvecklingsländer också en nyckelfråga inför Köpenhamnsmötet, understryker John Ashton.

–Vi behöver utveckla ett starkt europeiskt förslag, och det brådskar.

–Det är fullt förståeligt att europeiska finansministrar är fokuserade på de omedelbara dilemman de möter som följd av krisen. Men vi måste komma över frestelsen att undvika finansieringsfrågan, för den är ett villkor för framgång i Köpenhamn.

Inte minst måste de rika länderna ”mycket mer helhjärtat” ta itu med frågan om stöd till de fattiga länder som redan lider stor skada av ändringar i klimatet, framhåller han.

Johan Myrsten

08-13 52 64

johan.myrsten@svd.se

Fler artiklar | Blogg