Gigantiskt börsras

Klockan 16 hade Stockholmsbörsens OMXS-index fallit med 7 procent till 230.50. Om nedgången håller i sig handelsdagen ut blir fallet det största sedan terrorattackerna den 11 september 2001. OMXS-index har nu nått sin lägsta nivå sedan första kvartalet 2005. Bankaktierna föll med 6–8 procent.

Bankaktierna störtdök. SEB-aktien föll med 9,0 procent och Nordeaaktien med 5,9 procent. Swedbankaktien föll med 8 procent och Handelsbankens aktie med 5,6 procent.

Ericssonaktien hade då backat med 5 procent och Tele 2:s aktie med 6,5 procent.

H & M, Volvo och SSAB tillhörde förloraraktierna liksom bankaktierna.

Volvoaktien föll med 5,4 procent och konkurrenten Scanias aktie med 6,5 procent.

SSAB-aktien rasade med 6 procent och SAS-aktien handlades ned 5,7 procent.

Handeln med aktier i Digital Vision, som sysslar med digitala medier, stoppas, enligt ett pressmeddelande från Stockholmsbörsen. Mer information väntas senare.

Samtidigt meddelar Nasdaq OMX att Exista, Glitnir, Kaupthing, Landsbanki, Straumur-Burdaras och Sparkassan Spron placeras på den isländska börsens observationslista eftersom det råder en betydande osäkerhet kring prissättningen av bolagens aktier.

Kronan, som rasat mer än 20 procent mot dollarn sedan i juli, fortsatte tappa höjd under måndagens handel på penningmarknaden. Vid lunchtid pendlade den kring 7:20–7:22 kronor per dollar, den lägsta nivån på två år.

– Det är fortsatt fallande riskaptit. Börsen faller. Kronan faller. Det är den huvudsakliga drivkraften. Sedan tar mindre valutor mer stryk i den här miljön. Det är samma sak med den norska kronan och för Kanada-dollarn, i Australien och i Nya Zeeland, säger Anders Söderberg, valutaanalytiker på SEB.

Vägen nedåt för kronan tror han fortsätter ett tag till.

– Så länge oron består, så länge vi ser risk för svaga börser, ser vi en risk för en svagare krona. Den kopplingen är stark. Små öppna exportberoende nationer går bättre än snittet när världen går bra, men de går sämre än snittet när världen går dåligt.

Logiken är omvänd för de större världsvalutorna, som dollarn, yenen, schweizerfrancen och pundet.

– Men euron har blivit en förlorare, till viss del på grund av att man nu ser att bankproblematiken är minst lika stor inom EU, säger Söderberg.

”Käbblet” mellan EU-medlemmar om åtgärder mot bankkrisen jämförs med USA:s stora räddningspaket, påskrivet av USA:s president George W Bush i fredags, förklarar han.

Bakom dollarns styrka mitt i krisen ser Söderberg förväntningar som bygger på att man historiskt brukar gå ur svåra ekonomiska lägen med en allt starkare dollar. Därtill vinner dollarn på att investerare nu säljer av tillgångar globalt och omvandlar dem till kontanter.

– Amerikanska fonder äger mer utomlands än vad utländska ägare äger i USA.

En starkare dollar ger ett lyft för exportföretag, men drar upp kostnaderna för importföretag. För svensk del, med en exportberoende industri, brukar det innebära ett ekonomiskt nettotillskott.