I alla tider har man fascinerats av det äkta och det oäkta, både vad gäller människor och saker.
Populära berättelser som HC Andersens Den fula ankungen och Oscar Wildes Dorian Grays porträtt kretsar kring djur eller människor som är något annat än vad de ser ut att vara.
Otaliga är också historierna om tvillingar och dubbelgångare, där författaren utnyttjar de förvecklingar som kan uppstå när det finns original och kopior som inte kan skiljas från varandra.
• MER LÄSNING: Nazipengar sänkte brittiska pundet.
När det gäller förfalskningar av mynt och sedlar finns ytterligare en dimension som förstärker mytbildningen: idén om det perfekta brottet. En falsk sedel som är av så hög kvalitet att den slipper igenom säkerhetssystemen är nämligen i praktiken inte längre falsk; kopian har blivit original.
Men det som för oss är en kittlande tankelek, är för världens centralbanker blodigt allvar.
I juni i år sprängdes Frankrikes största falskmyntarliga någonsin. Ligan hade gäckat myndigheterna i flera år och uppskattas, enligt polisuppgifter som citeras i Le Figaro, ha tryckt minst 350 000 sedlar motsvarande ett värde av cirka 9 miljoner euro eller 80 miljoner kronor. De första falska sedlarna upptäcktes redan 2007 och först fem år senare kunde polisen lokalisera källan.
Kampen mot falskmyntarna handlar om att bevara förtroendet för valutan. Den svenska Riksbanken, som har riksdagens uppdrag att upprätthålla ett säkert och effektivt betalningsväsende ska se till att våra sedlar inte kan förfalskas.
Om man ska döma av hur många falska svenska sedlar som upptäcks lyckas man för närvarande mycket bra.
Under 2011 fick polisen in 562 falska svenska sedlar motsvarande ett värde på drygt 140 000 kronor; 94 av dem var tusenlappar (!). Föregående år var det sammanlagt 1 503 sedlar.
– Det mesta av det som kom in under 2011 var 20- och 50-lappar. Generellt kan man säga att vi har väldigt få förfalskningar. Det beror dels på att vi har hög säkerhet i våra sedlar men också på att kronan är en liten valuta, säger Mårten Gomer på Riksbanken.
Riksbanken, i likhet med andra centralbanker, kan bara redovisa för de falska sedlar som upptäcks och när de upptäckts så beror det på att man ganska lätt kan skilja dem från originalen.
Men kan det finnas sedlar som är så verklighetstrogna att de inte upptäcks?
Frågan leder oss till den mest mytomspunna falskmyntarverksamheten under de senaste decennierna: den påstådda nordkoreanska produktionen av en superdollar. När jag ställer frågan till Mårten Gomer på Riksbanken svarar han undvikande.
– Det spekuleras vilt om det. Vi har inte sådan information att jag kan säga om det är sant eller inte.
Det går alltså inte att avfärda det?
– Allt är möjligt… Jag vill inte ha en åsikt om det.
Vi ska snart titta närmare på uppgifterna om superdollarn men även euron är alltså ett hett föremål för förfalskare.
• LÄS MER: Den första euron.
Här finns emellertid inga trovärdiga uppgifter om supersedlar, vilket betyder att de falska sedlarna ganska snart upptäcks och tas ur cirkulation.
Enligt Europeiska Centralbanken upptäcks varje år hundratusentals falska eurosedlar. Under 2010 och 2011 handlar det om sammanlagt 1,35 miljoner sedlar som tagits ur cirkulation. Valörerna 20 och 50 euro är de klart vanligaste.
Ett mycket litet antal av dessa sedlar når Sverige, risken för att råka ut för dem är av naturliga skäl störst vid resor i Europa. Som turist gäller det att vara uppmärksam, den som tar emot en falsk sedel sitter med Svarte Petter.
– Falska sedlar som upptäcks till exempel i en butik när någon försöker betala med dem tas i beslag och någon ersättning ges inte. Man förlorar alltså pengarna, säger Therese Gaya, affärschef på Forex Bank.
Risken att stöta på falska eurosedlar är trots allt inte särskilt stor, andelen falsarier i omlopp är mycket liten i relation till det totala antalet sedlar.
– Störst risk att bli lurad som turist är det nog i så fall i Kina, säger Gaya.
Och man behöver inte leta länge för att stöta på redogörelser för olika raffinerade sätt som folk blivit lurade på i Kina (lite förvånande kan man tycka eftersom falskmynteri är belagt med dödsstraff).
Hur många falska yuansedlar som finns i omlopp går inte att veta eftersom de inte tas i beslag på samma sätt som i Europa. Den som tar emot en falsk sedel lyckas ofta bli av med den och den blir därmed kvar i cirkulation.
– Jag har råkat ut för falska sedlar tre gånger, säger Krister Blomberg, egen företagare som bott i Kina i tre år.
Det man oftast hör talas om är turister som betalar med 100 yuan på en restaurang eller i en taxi för att direkt få tillbaka sedeln med motiveringen att man inte kan ta emot den eftersom den är falsk. Det som då har hänt är att man har bytt ut turistens äkta sedel mot en falsk.
– Det är inte mycket man kan göra om det händer. Samtidigt är det inte så vanligt eller allvarligt att jag tycker man borde vara rädd för det. När jag fick en falsk 100-yuansedel försökte jag bli av med den och det gick till slut… Alla som hanterar kontanter i Kina är mycket vaksamma så man kan anta att det är många i omlopp.
Att få ut sedlarna i omlopp är det känsligaste momentet i förfalskningsprocessen.
Man skulle därför kunna tro att kvaliteten i de falska sedlarna blir bättre och bättre men i Europa är det faktiskt precis tvärtom. Högkvalitativa sedlar är dyra att producera och falskmyntaren väljer därför den minimistandard som krävs för att få ut sedlarna i cirkulation.
Och det betyder för närvarande en lägre kvalitet än man egentligen skulle kunna prestera.
De här eurosedlarna upptäcks alltså utan problem av en expert och för den delen även av en uppmärksam privatperson. Så är inte fallet med den så kallade superdollarn.
– Det stämmer att det har producerats en högkvalitativ dollar, det handlar om väldigt bedrägliga sedlar, säger Michael Johansson som är förste forensiker på Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL.
Vad betyder det?
– Bildmässigt och hanteringsmässigt är de så lika att de kan klara en mer omfattande granskning av erfaren bankpersonal, säger Johansson. Som förste forensiker på SKL är han en av Sveriges främsta auktoriteter på förfalskade sedlar men han vill inte kommentera huruvida supersedlarna härrör från Nordkorea.
– Eftersom vi samarbetar med utländska banker och instanser som undersöker sedlar så får vi information som inte är offentlig. Jag vet inte exakt vad i detta som är offentligt och vill inte kommentera det heller.
Uppgifter om superdollarn har figurerat i så många och så spektakulära sammanhang att man kan anta att det rör sig om mer än bara vandringssägner.
Bland annat har brittiska medier de senaste åren rapporterat om amerikanska myndigheters försök att få den irländske medborgaren Sean Garland utlämnad till USA på grund av samröre med sedelförfalskare.
Fallet hade redan i juli 2002 lett till långa fängelsedomar i brittisk domstol för tre män, däribland en före detta KGB-agent av armeniskt ursprung.
De falska sedlarna var av så exceptionellt hög kvalitet att till och med banker regelbundet godtog dem. Följaktligen måste domen spegla den utomordentligt allvarliga brottslighet som ni har valt att ägna er åt, sade domare John Cavell till de tre männen i samband med att han meddelade domen, enligt tidningen The Guardian.
Superdollarn omnämns också i rapporter till den amerikanska kongressen (så kallade Congressional Research Service Reports).
I en av dessa, från juni 2009, står att ”Det som har kunnat bekräftas är att Nordkorea har fört vidare sådana sedlar till olika länder och att de falska sedlarna cirkulerar både inom Nordkorea och kring landets gränser till Kina. Avhoppare från Nordkorea har också lämnat information om förfalskarverksamhet i Pyongyang (Nordkoreas huvudstad, reds anm) men de uttalandena har inte bekräftats… Även om Pyongyang förnekar medverkan i någon typ av förfalskningsverksamhet har man upptäckt supersedlar till ett värde av minst 45 miljoner dollar ”.
Men de höga kostnader det innebär att producera falska sedlar av hög kvalitet betyder att det trots allt går att med blotta ögat skilja dem från den äkta varan.
Det största hotet mot den organiserade valutakriminaliteten är en informerad allmänhet som vet hur man skiljer äkta från falsk.
• LÄS MER: Mynt att minnas.
• VÄRLDENS STÖRSTA mynt såldes på auktion.
