SvD Näringsliv började redan 2008 granska Telia Soneras investering i Uzbekistan och telejättens miljardaffärer med det Gibraltarbaserade bolaget Takilant. Telia Sonera var från början svävande om vilka som låg bakom detta företag. Först handlade det om ”lokala affärsmän” men ett par år senare ändrade sig Telia Sonera till ”en lokal affärskvinna”, den nu uppmärksammade Gayane Avakyan.

Alla bedömare som SvD Näringsliv kontaktade med erfarenhet av Uzbekistan sade samma sak: bakom denna så kallade partner döljer sig med största sannolikhet landets diktator Islam Karimov och dennes familj. Det är helt enkelt så det går till när härskarfamiljen mjölkar sitt land på pengar, förklarade källorna. Telia Sonera hävdade att bolaget genomförde en noggrann undersökning som visade att det inte fanns några andra personer bakom Takilant. Den rättmätige ägaren och alltså den som skulle ha miljarderna var en okänd ung tjej som ledningen aldrig träffat. Slutet gott allting gott, tyckte alltså tydligen telejätten.

SVT:s ”Uppdrag granskning” avslöjar nu att Gayane Avakyan mycket riktigt är nära förtrogen med Karimovs dotter Gulnara Karimova och att Gaynae Avakyan dessutom är föremål för en stor ekobrottsutredning i Schweiz.

Ett besked som får Telia Soneras ledning att spela förvånad.

Finns det någon annan förmånstagare bakom, det är en fråga som vi idag funderar mycket på, sade Telia Soneras vd Lars Nyberg i P1:s Morgon.

Ett uppvaknande som, om man ska vara väldigt snäll, kommer lite sent.

Om journalister redan för fyra år sedan med hjälp av några telefonsamtal kunde få fram uppgifter som borde få alla larmklockor att ringa, är det svårt att se hur ett av Sveriges största företag inte skulle kunna lyckas med samma sak. Det finns två tolkningar. En är att Telia Soneras ledning är så naiv att det kan klassas som inkompetens. Eller att de helt enkelt valde att blunda och hoppades att ingen skulle rota i saken. Nu säger sig Lars Nyberg vara nervös för en annan sak, nämligen att den uzbekiska regimen plötsligt berövat konkurrenten MTS dess mobillicens i landet. Om det även drabbade Telia Sonera vore det en mardröm, enligt Lars Nyberg. Inte heller detta kan komma som en överraskning.

Det var när ett amerikanskt bolag kastades ut på liknande nyckfulla sätt som Telia Sonera överhuvudtaget fann chansen att gå in i Uzbekistan. Det är alltså inte bara den etiska utan även den affärsmässiga risken i Telia Soneras investering i Uzbekistan som kan ifrågasättas.

Ytterst faller ansvaret på storägaren staten. Den senaste tidens upprördhet från ministerhåll kring bolagets affärer i korrupta diktaturer ekar ihåligt. För alla läskunniga har problemen varit kända i åratal.