Baltikum skapar förlust för bankerna

Men bankerna har tillräckligt med kapital för att möta ännu större förluster, konstaterar Riksbanken i årets första rapport om den finansiella stabiliteten. Enligt Riksbanken är de svenska bankerna även välkapitaliserade i en internationell jämförelse.

Uppemot 40 procent av bankernas kreditförluster i år och nästa år väntas komma från verksamheter i Baltikum och övriga Östeuropa. De svenska storbankerna har lånat ut cirka 500 miljarder kronor i de baltiska länderna.

Riksbanken ser ett antal risker för en sämre utveckling än i huvudscenariot, vilket skulle innebära ännu större kreditförluster.

"En sådan risk är att recessionen och återhämtningen i konjunkturen blir mer långdragen än de flesta konjunkturbedömare förväntar sig. En annan risk är att den allvarliga ekonomiska situationen i de baltiska länderna fortsätter att förvärras", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande. Båda dessa risker har enligt Riksbanken ökat jämfört med i november.

Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB, pekar på att Riksbanken räknar med att huvuddelen av de kommande kreditförlusterna kommer att härröra från Sverige.

- Visst, en eventuell baltisk devalvering kommer naturligtvis att betyda mycket för svenska banker. Men det Riksbanken lyfter upp är att de största kreditförlusterna kommer från Sverige.

Trots den senaste tidens omfattande spekulationer om en devalvering i Lettland och kanske i övriga baltiska länder, så nämns inte ordet devalvering i den 140-sidiga rapporten.

- Det är klart att utifrån Riksbankens perspektiv så är ju en devalvering en känslig fråga. Riksbanken vill inte vara katalysator för någon form av utveckling, säger Mitelman.

Bankernas likviditetsrisk har minskat sedan i november, visar rapporten, bland annat till följd av myndigheternas åtgärder som enligt Riksbanken fortfarande är "en viktig förutsättning för att det finansiella systemet i Sverige ska vara stabilt".

"Samtidigt finns tecken på att delar av de finansiella marknaderna har börjat fungera bättre under senare tid", skriver Riksbanken.