Många tappade hakan på morgonen för drygt två veckor sedan, den 22 oktober, då Riksbanken meddelade att man skulle erbjuda ytterligare ett lån på 100 miljarder kronor till utvalda banker. Det nya lånet innebar att Riksbanken och dess chef Stefan Ingves har gett ut tre lån à 100 miljarder sedan i somras. Ett i juli, ett i september och så nu detta.

–Jag blev klart överraskad. Och jag tycker att direktionen argumenterar för lånet på ett luddigt sätt. Marknaden badar ju i pengar just nu, säger Peter Kaplan, nordisk chefsekonom på Royal Bank of Scottland.

–Det är klart att pengarna gynnar bankerna och förbättrar deras resultat rakt av.

Villkoren för lånen är generösa. Det senaste lånet, som fått mest kritik, har en fast ränta på 0,4 procent. Lånet löper under elva månader.

Vad bankerna gör kan beskrivas som att de tar emot lånet i ena kassaluckan och betalar ränta för det. Därefter går man omedelbart till nästa lucka och sätter in samma pengar i bostadsobligationer hos något bolåneinstitut.

Tricket är att ränteintäkten från bostadsobligationen är högre än räntekostnaden från Riksbanken. Mellanskillnaden är ren vinst för bankerna.

SvD Näringsliv har låtit ränteanalytiker ta fram en specifik bostadsobligation som löper under samma period som Riksbankens lån och som därmed skulle passa för bankerna att investera i.

Den bostadsobligation som ligger närmast i löptid är Stadshypotek nummer 1570 som förfaller den 15 september 2010. Den stängde den 4 november i år (några dagar efter Riksbanken gav ut sitt lån) och gav en ränta på 0,625 procent. Det ger en positiv mellanskillnad på 0,225 procent jämfört med Riksbankens ränta.

För en lekman kan detta låta som futtiga och svårbegripliga mått. Men för bankerna som väljer att göra på detta sätt innebär det ett förnämligt och nästan riskfritt sätt att få pengar rakt ner i kassakistan. Investeras de 100 miljarderna i nämnda bostadsobligation blir vinsten 225 miljoner kronor. Och det är bara för ett lån. Det finns alltså ytterligare två lån att tjäna pengar på.

–200–250 miljoner kronor i vinst totalt för bankerna på det sista lånet låter som en rimlig uppskattning, säger Peter Kaplan.

De banker som i det här fallet har rätt att låna av Riksbanken är de fyra storbankerna plus Danske Bank, Öhmans Fondkommission, Skandiabanken, SBAB med flera. Handelsbanken är den enda storbanken som klart och tydligt har sagt nej till att ta emot något lån.

Situationen som uppstått är märklig. För kritiken mot det senaste 100 miljarderslånet finns inte bara utanför Riksbanken utan även inom dess egna väggar. Tre av direktionens ledamöter var emot att ge ytterligare ett stort lån nu i oktober, det visar protokoll som har offentliggjorts.

Syftet med lånet var bland annat att Riksbanken ville övertyga en skeptisk marknad om att styrräntan kommer att ligga still under de kommande elva månaderna. Det är därför Stefan Ingves erbjuder det stora lånet till fast ränta under just den perioden.

–Men varför ska vi tro på det? frågar Peter Kaplan retoriskt.

–Riksbanken vill övertyga marknaden om att deras räntebana med låg ränta gäller men de har ju inte lyckats övertyga sig själva. Protokoll från direktionen visar att två av ledamöterna, Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak, vill höja räntan tidigare än nästa höst. Det blir väldigt motsägelsefullt, säger Peter Kaplan.

En annan kritik är att lånen från Riksbanken trycker ner de redan låga räntorna ytterligare och att det riskerar att underblåsa en lånebubbla hos hushållen.

Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken, tycker Riksbanken är inne på en farlig väg.

–Jag tror inte det är lämpligt att locka hushållen att ta nya lån. Men det är vad Riksbanken de facto gör med de här låga räntorna.

–Det finns ju gott om avskräckande exempel från andra länder på vad som kan hända i värsta fall – banker som kraschar och hushåll som inte klarar sina betalningar, säger Jan Häggström.

Om Riksbanken över tid håller räntan på dagens låga nivåer är frågan inte om det blir en lånebubbla, enligt Peter Kaplan, utan när den uppstår.

Jan Almgren

08-13 55 22

jan.almgren@svd.se

Fler artiklar