Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till: Elinor Ostrom och Oliver Williamson. De båda delar på priset för sin forskning kring ekonomisk organisering.

Motiveringen för Elinor Ostrom lyder: "för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter".

– För första gången någonsin belönas en kvinna med ekonomipriset. Priset har delats ut sedan 1968 och det har aldrig hänt att det gått till en kvinna, säger SvD Näringslivs Leif Petersen direkt från presskonferensen.


I ett pressmeddelande skriver Kungliga vetenskapsakademien att Ostrom visat hur gemensamma tillgångar kan förvaltas framgångsrikt av föreningar av brukare. Samtidigt har Oliver Williamson utvecklat en teori där företag ses som strukturer för konfliktlösning.

Motiveringen för honom lyder: "för hans analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser".

– Båda har nämnts i förhandsspekulationerna, men då är det en lista på 40 till 50 personer och de var inte storfavoriter, säger Leif Petersen.

Elinor Ostrom intervjuades via telefon under presskonferensen.

– Jag ser fram emot att komma till Stockholm. Jag känner mig väldigt hedrad och det kommer att ta ett tag innan jag har smält det här, säger hon.


Konkret har Elinor Ostrom utmanat uppfattningen att gemensam ägd egendom ofta missköts och därför borde privatiseras eller regleras av centrala myndigheter. I sin forskning har hon visat att gemensamt förvaltade fiskebestånd, betesmarker, skogar, sjöar och vattentäkter fungera minst lika bra som om de varit privatägda.

"För att hantera konflikter har brukaren utvecklat sofistikerade mekanismer frö beslutsfattande och efterlevnad av regler, och Ostrom visar vad som utmärker framgångsrika brukarföreningar", skriver Vetenskapsakademien i pressmeddelandet.


Oliver Williamsons huvudtes är att "marknaden och hierarkiska organisationer som företag är två alternativa former för organisering med skilda metoder för konfliktlösning".

Men båda har nackdelar: marknader för att de medför mer köpslående och därmed mer konflikt. Nackdelen med företag är att ledningen kan utnyttja sin beslutanderätt till egna syften.

"Marknader med livlig konkurrens fungerar väl eftersom både köpare och säljare kan finna andra leverantörer och kunder om de inte kommer överens. Är konkurrensen mindre blir dock detta svårare", skriver Vetenskapsakademien och fortsätter:

"Williamsons teori innebär därför att ekonomiska aktörer är mer benägna att sköta sina transaktioner inom ett företag ju mer relationsspecifika deras tillgångar är, en hypotes som fått starkt empiriskt stöd."

Enligt Sveriges Riksbank kompletterar de båda pristagarnas resultat varandra.

Priset instiftades 1968 av Sveriges Riksbank och ges efter samma principer som styr de fem övriga Nobelprisen.

Live-TV

Följ tillkännagivandet direkt från Vetenskapsakademien:

Fakta


PRISTAGARNA 2009

• Elinor Ostrom, amerikansk medborgare. Född 1933 i Los Angeles, CA, USA. F.D. i statsvetenskap 1965 vid University of California, Los Angeles, USA. Arthur F. Bentley Professor of Political Science och professor vid School of Public and Environmental Affairs, båda vid Indiana University, Bloomington, USA. Founding Director, Center for the Study of Institutional Diversity vid Arizona State University, Tempe, USA.

• Oliver E. Williamson, amerikansk medborgare. Född 1932 (77 år) i Superior, WI, USA. F.D. i nationalekonomi 1963 vid Carnegie Mellon University, Pittsburgh, PA, USA. Edgar F. Kaiser Professor Emeritus of Business, Economics and Law och Professor of the Graduate School, båda vid University of California, Berkeley, USA.


ALLA EKONOMIPRISTAGARNA

• 2008 – Paul Krugman

• 2007 – Leonid Hurwicz, Eric S. Maskin, Roger B. Myerson

• 2006 – Edmund S. Phelps

• 2005 – Robert J. Aumann, Thomas C. Schelling

• 2004 – Finn E. Kydland, Edward C. Prescott

• 2003 – Robert F. Engle III, Clive W.J. Granger

• 2002 – Daniel Kahneman, Vernon L. Smith

• 2001 – George A. Akerlof, A. Michael Spence, Joseph E. Stiglitz

• 2000 – James J. Heckman, Daniel L. McFadden

• 1999 – Robert A. Mundell

• 1998 – Amartya Sen

• 1997 – Robert C. Merton, Myron S. Scholes

• 1996 – James A. Mirrlees, William Vickrey

• 1995 – Robert E. Lucas Jr.

• 1994 – John C. Harsanyi, John F. Nash Jr., Reinhard Selten

• 1993 – Robert W. Fogel, Douglass C. North

• 1992 – Gary S. Becker

• 1991 – Ronald H. Coase

• 1990 – Harry M. Markowitz, Merton H. Miller, William F. Sharpe

• 1989 – Trygve Haavelmo

• 1988 – Maurice Allais

• 1987 – Robert M. Solow

• 1986 – James M. Buchanan Jr.

• 1985 – Franco Modigliani

• 1984 – Richard Stone

• 1983 – Gerard Debreu

• 1982 – George J. Stigler

• 1981 – James Tobin

• 1980 – Lawrence R. Klein

• 1979 – Theodore W. Schultz, Sir Arthur Lewis

• 1978 – Herbert A. Simon

• 1977 – Bertil Ohlin, James E. Meade

• 1976 – Milton Friedman

• 1975 – Leonid Vitaliyevich Kantorovich, Tjalling C. Koopmans

• 1974 – Gunnar Myrdal, Friedrich August von Hayek

• 1973 – Wassily Leontief

• 1972 – John R. Hicks, Kenneth J. Arrow

• 1971 – Simon Kuznets

• 1970 – Paul A. Samuelson

• 1969 – Ragnar Frisch, Jan Tinbergen


Källa: Kungliga Vetenskapsakademien