Det var en rad tunga världsfrågor som diskuterades när finansministrar och centralbankschefer från hela världen träffades i Istanbul i veckoslutet, som upptakt till de närmaste dagarnas årsmöte för de 186 medlemsländerna i Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken.

I fokus stod inte bara bedömningarna av världsekonomin utan också maktbalansen i framtidens ekonomiska världsordning. Och i lördags diskuterade G7-ländernas finansministrar dollarns försvagning och efterlyste G7 precis som i våras en förstärkning av Kinas valuta för att bidra till en bättre global balans.

Gårdagens tyngsta möte hölls i IMF:s styrande kommitté, där Sverige för närvarande representerar den nordisk-baltiska kretsen av länder.

En het fråga är makten över själva Valutafonden, och vid mötet igår enades kommittén om att ”minst 5 procent” av rösterna i IMF bör flyttas över till länder som nu har alldeles för liten röstandel i förhållande till sin betydelse. Det målet stämmer väl överens med vad exempelvis USA har föreslagit, men går inte lika långt som kravet från en del håll att 7 procent ska omfördelas. Beslutet är ett av många steg på vägen att ge Kina, Indien och andra utvecklingsländer mer att säga till om i IMF – men hur omfördelningen ska gå till är ännu inte avgjort.

–Vi vill underlätta för utvecklingsländerna att få mer inflytande, men det ska inte ske på vår bekostnad, slog finansminister Anders Borg fast vid en presskonferens per telefon från Istanbul igår.

Norden och Baltikum äger drygt 3,4 procent av Valutafonden och har gemensamt en av de 24 stolarna i IMF:s styrelse. Det är inte bara viktigt att behålla den stolen, det är också rimligt eftersom den nordiska kretsen ger så stora bidrag till IMF, argumenterar Anders Borg. I årets väldiga påfyllning av resurser för Valutafonden har Norden och Baltikum bidragit med nästan 20 miljarder dollar, vilket kan jämföras med exempelvis 100 miljarder från USA och 25 miljarder från vardera Storbritannien och Frankrike.

–Det krävs representation för att vi ska bidra med så mycket. Det är underrepresenterade länder som ska få mer inflytande i IMF, men vi är inte överrepresenterade, betonade Borg.

När det gäller världsläget var stämningen ”påtagligt lugnare” och stressnivån klart lägre än i våras, när samma krets möttes senast, enligt Borg.

–Men samtidigt står det klart att återhämtningen i världsekonomin är driven av de politiska åtgärder som gjorts. Därför måste vi naturligtvis vidmakthålla de ekonomiska stimulanserna så länge de behövs.

Principerna för hur olika länder ska avveckla krisåtgärderna ska ”utvecklas” till nästa möte i april 2010, slog IMF:s styrkommitté fast i sin slutkommuniké igår. Redan i lördags angav USA:s finansminister Tim Geithner tonen när han framhöll att det är bra att förbereda en avveckling av de extrema stödinsatserna och stimulansåtgärderna, men att det inte är dags än.

Enligt Anders Borg handlar diskussionen om två sorters ”exitstrategier”. Den ena gäller hur världen ska sätta upp övervakningssystem som kan hindra att en liknande kris inträffar igen, och hur kraven på kapitaltäckning i bankerna ska höjas när väl krisen är över. I den debatten är ”en ökad samsyn” på gång mellan USA och Europa, uppger han. Den andra strategin handlar om hur de offentliga finanserna ska repareras, och där har EU just enats om fyra principer som innebär att ”vi i Europa kommit längre än en del andra”, enligt Anders Borg.

Johan Myrsten

08-13 52 64

johan.myrsten@svd.se

Fler artiklar | Blogg