125 miljarder kostar de att bygga. Och de är samhällsekonomiskt lönsamma. Det menar regeringens utredningsman Gunnar Malm som på måndagen la fram förslaget om att Sverige ska bygga separata höghastighetsbanor på sträckorna Stockholm-Göteborg (Götalandsbanan) och Stockholm-Malmö (Europabanan med start från Jönköping).

Om projektet genomförs blir det Sveriges största infrastruktursatsning. När utredningen, som bestått av 19 olika arbetsgrupper, presenterade sitt förslag igår gick det inte att ta miste på infrastrukturminister Åsa Torstenssons entusiasm:

Jag är oerhört nöjd med det underlag jag fått.

Hon kunde dock inte säga när en proposition är att vänta. Men det kan gå undan, remisstiden går ut den 16 november. Själv trodde utredaren på byggstart 2015 och att de första tågen kan börja rulla 2023-2025. Banorna byggs samtidigt men etappvis.

Såväl statsminister som finansminister har tidigare haft invändningar mot prislappen. Den finansieringsmodell som nu föreslås är att staten står för ungefär hälften och att operatörerna via höga banavgifter står för en betydande del och att resten täcks av regionerna och en mindre del av EU-pengar.

Det här är inget miljöprojekt, slog Gunnar Malm fast.

Trots detta är Miljöpartiet med på vagnen.

Bra att det byggs höghastighetsbanor i Sverige men de får inte tränga bort andra viktiga infrastruktursatsningar. Mycket mark tas i anspråk men det går att minimera skadorna om banorna dras längs motorvägar och vägar, säger Karin Svensson Smith (MP).

Socialdemokraterna har heller inte haft invändningar. Mycket talar därför för att Sverige får dessa banor.

Inom näringslivet jublar många.

Enormt spännande och jätteviktigt för oss, säger Mats Wäppling, vd i börsnoterade teknikkonsulten Sweco, som brukar kamma hem motsvarande 10 procent av investeringskostnaderna i liknande projekt.

För statliga godstågbolaget Green Cargo kan nya höghastighetsbanor innebära att kapaciteten höjs 2-3 gånger på södra och västra stambanorna.

På sikt är det här jättebra för godstrafiken men man får inte glömma att underhålla befintliga spår och bygga bort flaskhalsar, säger informationschef Matts Hollander.

Klas Wåhlberg, vd på tågbyggarföretaget Bombardier Transportation i Västerås:

Otroligt viktigt steg Sverige tar. Järnvägens konkurrenskraft ökar och det stärker också den svenska industrin.

SJ kommer om några år att ta ställning till jätteinvesteringar i höghastighetståg efter avslutad upprustning av X2000 och efter att de nya Reginatågen börjar rulla ut nästa år.

Vi är väldigt positiva till att det byggs höghastighetsbanor i Sverige. När jag började som vd på SJ 2002 sa jag att det räckte med att bygga ut befintliga spår för hastigheter upp till 250 kilometer i timmen. Men där har vi ändrat oss, kapaciteten räcker inte.

Han tror inte att banorna betyder döden för inrikesflyget men det blir väldigt marginaliserat och tåget fortsätter att ta marknadsandelar. I framtiden blir det fullt möjligt att åka höghastighetståg från exempelvis Sundsvall till Halmstad där tåget går på gammal bana i början och slutet av resan men mestadels på Götalandsbanan och Europabanan.

Björn Suneson

08-13 56 35

bjorn.suneson@svd.se

Fler artiklar