Sedan Riksbanken hade sitt senaste direktionsmöte i april har en hel del positiva konjunktursignaler trillat in och läget på kreditmarknaden har successivt blivit bättre. Därför är en ytterligare räntesänkning utesluten, enligt experterna.

–Det som är mest intressant nu är hur Riksbankens prognos för reporäntan kommer att se ut och vad man gör för att vinna trovärdighet för denna prognos. Det kan ge en indikation på vad man kan förvänta sig vad gäller ränteutvecklingen framöver, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.


SEB är en av flera prognosmakare som iskallt räknar med att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på rekordlåga 0,5 procent när beskedet kommer i morgon.

–Vi tror att mycket ledig kapacitet i industrin och växande arbetslöshet såväl i Sverige som i vår omvärld dämpar både tillväxten som inflationstrycket. Det gör att Riksbanken inte har någon brådska att höja räntan. När man så småningom börjar höja sker det i små försiktiga steg eftersom många hushåll och företag vant sig vid låga räntor, säger han.

Riksbanken har lagt en prognos som innebär att räntan fram till i slutet av 2010 ligger kvar på dagens låga nivåer. Ett första höjningssteg spås komma kring årsskiftet 2010/11 med 25 punkter till 0,75 procent. Höjningarna under 2011 ska ske i maklig takt och först då räknar Riksbanken med att ha höjt räntan till mellan 2,5 till 3 procent.

SEB:s prognos för reporäntan ligger i linje med Riksbankens.

–Men marknaden tror ju inte riktigt på den här prognosen. Det kan man se på marknadsprissättningen, säger Robert Bergqvist.

Av prissättningen på de långa räntorna kan man utläsa att marknadens förväntningar på en kommande räntehöjning ligger i slutet av 2009 eller i början av 2010.


Under våren har det blivit dyrare att binda räntan i Sverige på grund av att de långa räntorna har stuckit iväg. En av orsakerna är en internationell ränteuppgång som beror dels på en del positiva konjunktursignaler, dels på stora statliga lånebehov. Samtidigt finns en oro för att många länder idag sitter med väldigt stora budgetunderskott och måste börja emittera och ge ut stora mängder statspapper.

Nordea prognostiserar att Riksbanken börjar höja reporäntan i ett par kraftigare steg under andra halvan av 2010. Upp till 2 procent till årsskiftet 2010/2011. Våren 2011 ligger räntan på 2,5 procent, enligt Nordea.

– Vår bedömning är att de ligger still med räntan nu. Det finns en liten sannolikhet att de sänker, men det är inte vår prognos. Riskerna är ju större om man sänker än att ligga kvar. Det skulle inte få några konjunktureffekter att gå lägre för hushållen lånar redan billigt, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.


Även hon poängterar vikten av att Riksbanken klargör att den ska behålla en låg ränta länge i och med att marknaden har prisat in en räntehöjning betydligt tidigare.

– Därför är det viktigt vilken signal man skickar på längre sikt. Vi tror att de vill styrka beskedet om att de kommer att ligga kvar på en låg ränta väldigt länge, men det är också viktigt att se hur de uttrycker sig och om de har samma uppfattning allihop, säger Annika Winsth och hon tycker inte att Riksbanken behöver börja köpa statspapper.

–Det är redan en dramatisk skillnad på hur finansmarknaden fungerar idag och hur den fungerade under hösten.

Bolåneinstitutet SBAB förväntar sig att Riksbanken ska justera ned sin räntebana något.

–De kommer inte att lägga in lika många höjningar. De kommer att hålla fast vid att första höjningen kommer i början av 2011. Men jag tror att takten i höjningarna kommer att vara lägre nu än i den prognos som de redovisade vid räntemötet i april. Höjningarna kommer långsammare tror vi, säger SBAB:s chefsekonom Tomas Pousette


SBAB spår att första höjningen av styrräntan till 0,75 procent kommer fjärde kvartalet 2010. Höjningarna fortsätter sedan i lugn takt så att styrräntan ligger på 1,75 procent i slutet av 2011. Först i slutet av 2012 räknar de med att den stigit till 3 procent.

Under maj ökade hushållen sina skulder med 19 miljarder kronor, varav 14 miljarder var en ökning av bolånen. Enligt Finansinspektionen (FI)


Fakta

7 Lånestocken till småhus ökade rejält 7 Starkare detaljhandel 7 Hållpunkter

Den rekordlåga räntan har satt rejäl fart på bolånen, trots att bankernas krav på utlåning har skärpts. Lånestocken till småhus och bostadsrätter ökade med 35,3 miljarder kronor under det första kvartalet 2009. Det är 9 procent mer än motsvarande kvartal ifjol. Det visar statistik från Bankföreningen.
Över 70 procent av nyutlåningen var lån med rörlig ränta eller med kort bindingstid under 2009 års första kvartal, vilket är den högsta andelen sedan 2000.
Försäljningen i detaljhandeln under maj blev starkare än förväntat. I fasta priser och kalenderkorrigerat ökade försäljningen i dagligvaruhandeln med 4,5 procent och i sällan- köpshandeln med 4,4 procent.
Utvecklingen varierade kraftigt mellan branscherna, sjönk i de flesta, och steg mest för dagligvaror, möbler och sport.
I april var ökningen för detaljhandeln 6 procent. Handelns Utredningsinstitut betecknar ökningen i möbelhandeln och i järn- och byggvaruhandeln som ett möjligt trendbrott.
Att dessa kapitaltunga branscher redovisar ljusare siffror efter en svag period uppges bero på en kombination av ökande optimism hos hushållen, lägre räntor, skattesänkningar, rot-avdrag och ”ett halvårs återhållsamhet som skapat ett uppdämt behov.”
En annan förklaring är att vid jämförelsen ett år bakåt möter man nu svagare siffror eftersom lågkonjunkturen på allvar började för cirka ett år sedan.
Källa: SCB/HUI.
Klockan 9.00 onsdag 1 juli. Räntemöte hos Riksbanken.
Klockan 9.30 torsdag 2 juli. Räntebeslutet blir offentligt.
0,5 procent är nuvarande styrränta vilket är den lägsta nivån någonsin.