Bård Eker äger 49 procent av Koeningsegg och hans sekreterare hade fullt upp med att svara på telefoner från medier från hela världen igår. Norrmannen beskrivs ömsom som en norsk Richard Branson och ömsom som en man som biter om mer än han egentligen kan svälja.

En av dem som inte tror särskilt mycket på att Bård Eker ska kunna ta över Saab är ekonomiprofessorn Torger Reve på Handelshögskolan BI i Oslo.

–Saab lyckas ju inte gå med överskott. Du måste vara extremt duktig eller ha väldigt mycket pengar för att lyckas, säger han till norska E 24.

Bård Eker är född 1961 och kommer från Fredrikstad, som inte ligger långt från svenska gränsen. Han har sakta men säkert blivit en förmögen man, i den senaste deklarationen låg den på 63 miljoner norska kronor. Det är emellertid en spottstyver i förhållande till de belopp som Saab behöver. Den företagsgrupp som Bård Eker leder har inte heller särskilt stora resurser.

Själv älskar han god design och leksaker som går fort. Han är världsmästare i Offshore, klass 1, som är de riktigt stora och snabba båtarna.

Men innan år 2000 visste han nästan ingenting om båtar. Då tog han över konkursboet Hydrolift Marine och designade en 24-fotare som blev en stor succé. Kundkretsen är mycket speciell, rika äventyrare från länder som Dubai, som är beredda att betala dyrt för at få den snabbaste båten. När fabriken brann ned efter tre år trodde Bård Eker att de skulle bli förbannade när båtarna de beställt blev försenade. Istället fick han mycket sympati och till och med erbjudanden om lån.

Christian von Koeningsegg träffade han på en resa i Kina där de var på jakt efter samma material och hamnade på samma fabrik. De fattade snabbt tycke, fartglada finsmakare, kompromisslösa konstruktörer och arbetsnarkomaner som de bägge var enligt en intervju i tidskriften Perspektiv.

Bård Eker fick uppgiften att designa sportbilarna som produceras i Skåne och gick in som delägare. Men han har också designat gräsklippare, rullstolar och barnvagnar.

I Norge kallas Fredriksstad ofta lite föraktfullt för plankebyen, eller brädstaden, eftersom den ligger där den stora älven Glomma rinner ut i havet. Fredriksstad blev därför Norges största exporthamn för skogsprodukter, men dialekten invånarna talar har låg status.

–Nu spelar det ingen större roll, vi är kända i USA och Asien för vår design och har kunder spridda över hela världen. Det handlar inte om Fredrikstad– Oslo, utan om Fredrikstad– Tokyo, säger han.

Eller kanske Fredriksstad-Trollhättan?