Under fjärde kvartalet 2008 var nedgången hela 5,0 procent jämfört med föregående kvartal. Under första kvartalet 2009 föll BNP med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal.

– Förloppet går åt rätt håll. BNP-raset var mycket mindre under första kvartalet i år jämfört med fjärde kvartalet förra året. Det betyder att den nedåtgående kurvan planar ut, säger Annika Winsth.

Det historiskt stora BNP-raset var i linje med vad Nordeas ekonomer hade väntat sig.

– Det är en väldigt svag siffra men kom inte som en överraskning. Vi visste att industrin gått dåligt och att exporten var svag. Men det viktiga är att det går att se botten.

Samtidigt som industrin haltar har de svenska hushållen fått mer i plånboken. De disponibla inkomsterna steg med 6,1 procent och sparkvoten steg kraftigt till 16,1 procent. Det är en ökning med nästan 5 procentenheter jämfört med samma kvartal året innan. Trots att arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt svag menar Annika Winsth att det är en viktig positiv signal.

– Det positiva, när vi tänker framåt, är bland annat att hushållens disponibla inkomster ökat rejält. Samtidigt föll konsumtionen med 3 procent vilket innebär att hushållen ökade sitt sparande. Den höga sparkvoten betyder att svenskarna kan börja konsumera mera när förtroendet växer. De har byggt upp en buffert.