I april importerade Kina 400000 ton koppar vilket var rekord. Produktionen av koppar 2008 i världen var knappt 16 miljoner ton varav Kina själv stod för en miljon ton.

Kinas stegrade efterfrågan har fått kopparpriset att lyfta från en bottennivå på 3000 dollar per ton men det ligger fortfarande mycket lägre än för ett år sedan. När den ekonomiska krisen förvärrades dramatiskt hösten 2008 mer än halverades priset på koppar.

Till en del kan kopparn gå direkt till användare. Den kinesiska ekonomin växer fortfarande och myndigheternas stimulanspaket har inriktats på byggande och infrastruktur. Hälften av världens koppar används vid byggande medan 20 procent går till elektriska produkter.

Lager kan också byggas upp när priserna är relativt låga. Ett annat skäl, som har angivits av en analytiker vid Royal Bank of Canada i en intervju med nyhetsbyrån Bloomberg, är att Kina hellre samlar på råvaror än ännu fler dollar.

Med sina väldiga överskott i utrikeshandeln har Kina byggt upp mycket stora valutareserver inte minst i dollar. Ledningen i Kina har vid upprepade tillfällen uttalat oro för dollarns värde. Att bunkra råvaror kan vara god riskspridning.

Koppar liksom nickel, zink och bly prissätts dagligen vid råvarubörser som London Metal Exchange. Andra börser handlar på motsvarande sätt med olja eller spannmål. Tillgång och efterfrågan styr priserna.

Järnmalm och kol har däremot prissatts på årsbasis. Ledande gruvbolag har förhandlat med stålkoncerner och kraftproducenter. Huvuddelen av världens el produceras med fossila bränslen och då främst kol.

Ett första avtal har blivit vägledande. Priserna på järnmalm och kol höjdes dramatiskt våren 2008 när efterfrågan på stål fortfarande var stor.

Den har sedan kollapsat på de flesta marknader utom Kina. Världens stålproduktion var 23 procent lägre än under första kvartalet 2008. Produktionen i Kina ökade däremot med 1,4 procent och Kina tillverkade nästan 50 procent av världens stål.

Nya priser på järnmalm skulle redan ha satts men gruvbolagen har avvaktat i hopp om konjunkturförbättring. Järnmalmsettan, Brasiliens Vale, har gett rabatt på 20 procent men kinesiska stålverk vill ha prissänkningar på 50 procent.

Enligt Bloomberg importerade Kina 57 miljoner ton järnmalm i april, vilket är rekord. Trots att Kina är världens största producent av järnmalm köpte man malm för många miljarder dollar förra året.

Det finns en spotmarknad för järnmalm där priserna nu ligger under de officiella noteringarna. När Kina köper på sig stora kvantiteter malm kan lagren bli ett vapen mot gruvbolagen i prisförhandlingarna. Kina kan klara sig utan import en längre tid.

Koppar eller järnmalm, Kina har blivit en central aktör på marknaden. Vad Kina gör kan bestämma råvarupriserna.