Medan EU i flera års tid med ekonomiska sanktioner och utreseförbud försökt isolera regimen i Vitryssland bestämde sig Telia Soneras dotterbolag Turkcell för att köpa mobiloperatören BeST som ägts av den vitryska staten. Affären skedde i mitten av förra året och totalt betalar Turkcell 500 miljoner dollar, motsvarande 4,1 miljarder kronor, till den vitryska staten. Avtalet innebär att Turkcell får 80 procent av aktierna medan den vitryska staten behåller 20 procent av aktierna i minst fem år. Turkcell ska betala ytterligare 100 miljoner dollar det första året som bolaget visar vinst.

Det innebär att Telia genom Turkcell har gemensamma ägarintressen med diktatorn Alek-sandr Lukasjenko.

TeliaSonera har en etisk policy som bland annat innebär nolltolerans mot korruption. Något som är en utmaning i ett land som Vitryssland.

–Det går inte att göra affärer i Vitryssland utan att betala någon form av grå pengar till personer i statsapparaten. Och då Lukasjenko i praktiken kontrollerar statsbudgeten är affärer med den vitryska staten samma sak som affärer med honom, säger Leonid Konik, chefredaktör för ryska ComNews som bevakar telekombranschen i forna sovjetstaterna.

1994 kom Lukasjenko till makten i Vitryssland, bara några år efter självständigheten från Sovjetunionen. Sedan dess har människorättsläget stadigt försämrats. Under åren 1999–2000 försvann fyra personer ur oppositionen och Europarådet har fördömt de vitryska myndigheternas ovilja att lösa försvinnanden. Medierna kontrolleras helt av Lukasjenko-regimen och den som engagerar sig politiskt förlorar ofta jobbet.

Det finns också en stor risk att telekomnätet i Vitryssland används för att avlyssna och övervaka politiska motståndare. Avlyssning genom mobiltelefon och telenätet sker regelmässigt av oppositionella, berättar flera anställda vid internationella organisationer i Minsk. Och när SvD kontaktade en researcher om Turkcell-affären ville hon inte prata i telefon utan hänvisade till en kontakt utomlands för att undvika avlyssning.

Från TeliaSoneras håll uppger man att i de länder där de verkar har man samma principer som överallt annars och att säkerhetsnivån är väldigt hög.

–Vi lämnar inte ut uppgifter om våra kunder med mindre än att det finns domstolsbeslut eller motsvarande, säger kommunikationsdirektör Cecilia Edström.

Men den inställningen uppfattas av ryske telekomjournalisten Leonid Konik som naiv.

–I de här länderna finns en officiell sanning och en verklig sanning. Den officiella är att det krävs domstolsbeslut för att säkerhetstjänsten ska kunna använda näten för att avlyssna. Den verkliga är att alla telekombolag måste installera en teknik som gör det möjligt för dem att avlyssna utan att det märks, säger Leonid Konik.

TeliaSonera, som delvis ägs av svenska staten har 37 procent av aktierna i Turkcell. Tillsammans har bolagen gjort många affärer i forna Sovjetunionen. Däremot värjer sig Telia Sonera för ansvar när det gäller satsningen i Vitryssland. I Turkcells styrelse sitter bland annat affärsområdeschefen för Eurasia-området Tero Kivisaari.

–Vi sitter i styrelsen för Turkcell som tar beslut om investeringar men vi har ingen egen majoritet. De dagliga besluten tas av Turkcells operativa ledning, säger Cecilia Edström.

Vitryssland räknas till ett av världens värsta länder ur ett människorättsperspektiv. Men ni har inte gjort någon sådan analys?

–Nej, vi har inte gått in och jobbat med någon sådan eftersom TeliaSonera inte investerat i Vitryssland. Jag kan inte säga exakt hur Turkcell har gjort sin analys eftersom jag inte har den. Men Turkcell är ett väldigt genomlyst bolag som bland annat är noterat i New York, säger Cecilia Edström.

Johanna Petersson

08-13 50 00

johanna.petersson@svd.se

Fler artiklar