Nu blev bnp-fallet minus 4,9 procent. Det är det största fallet sedan kvartalsmätningar påbörjades 1994.

Bnp betyder bruttonationalprodukten och är summan av de varor och tjänster som produceras i landet. Sista kvartalet förra året slog finanskrisen till och konjunkturen började falla brant.

När bnp minskar med 4,9 procent betyder det att ekonomin krymper med motsvarande siffra. Hushållens konsumtionsutgifter minskade och exporten föll. Det var två utslag av krisen.

Krisen är global och då är det svårt att sälja varor utomlands. Hushållen blir försiktiga när alla rubriker är svarta.

Men det finns ljus i tunneln. Fjärde kvartalet är historia. Konjunkturindikatorer för januari och februari visar att fallet i konjunkturen har bromsats upp. Dessutom har hushållen blivit mer optimistiska eller, rättare sagt, de har blivit mindre pessimistiska.

En orsak till att bnp föll så markant under fjärde kvartalet var att lagren minskade. Det är förvånande eftersom de brukar bli större när konjunkturen faller. Lagerminskningen kan vara en indikator på att svenskt näringsliv är snabba på att anpassa sig. Det betyder att de snabbt kan ställa om när det bär iväg uppåt.