Själva dödsögonblicket kan dröja länge. Men onsdagen den 18 februari är dagen då det officiella Sverige började tala om ett liv efter Saab.

–Jag har själv kört en Saab, försökte näringsminister Maud Olofsson lite trevande på presskonferensen i Rosenbad i Stockholm.

Det föll platt. Strax dessförinnan hade ministern ännu en gång slängt igen dörren för statligt stöd till billtillverkaren och i nästkommande andetag talat om vad som kan växa fram i askan efter Saab. I Trollhättan ekade Saabchefen Jan-Åke Jonssons tal om att ”vi har en konkurrenskraftig affärsplan” lika tomt.

Beskedet från GM natten till onsdag att Saab ska sättas i ett eget bolag som inte ska ägas av biljätten efter 2010 rycker i praktiken undan mattan för bolaget. Underleverantörer och andra har redan börjat att dra öronen åt sig.

–Det är klart att det är helt värdelöst för vår verksamhet, säger en högt uppsatt källa på Saab.

Men redan långt före jul hade GM börjat skilja ut Saab till ett separat bolag. Enligt biljättens version en förberedelse för en försäljning. Enligt den svenska regeringen i ett kalkylerat försök att vältra över ansvaret för Saab på svenska skattebetalare.

Det är därför Maud Olofsson har sagt blankt nej till att garantera ett lån på 5 miljarder kronor hos Europeiska investeringsbanken. GM har enligt regeringen försökt med en bluff vilket orsakat stor ilska.

Statsminister Fredrik Reinfeldt talar om att GM har försökt ”gillra en fälla”. Det handlar om de enorma kostnaderna för att lägga ned Saab. GM har enligt uppgift skjutit till cirka 4 miljarder kronor för att täcka fjolårets förlust. Utöver det har GM enligt SvD Näringslivs källor uppskattat kostnaden för att avveckla bolaget till 10–12 miljarder. En stor del består av ersättning till Saabåterförsäljare i USA. Den räkningen vill inte staten ta.

– I samma stund som vi tar över ansvaret tar vi även över de kostnaderna. Det är vi inte beredda att göra, säger Maud Olofsson.

Regeringens kalkyl visar att notan snabbt skulle springa iväg om staten tog över. Förutom att tvingas infria garantin på 5 miljarder för EIB-lånet kan Saabs förlust accelerera till bortåt 6 miljarder kronor 2009 när försäljningen halveras till 50 000 eller färre bilar.

Till det kommer flera miljarder för att utveckla nya modeller som efterföljaren till 9-3.

–Kostnaden för samhället att låta Saab gå i rekonstruktion är lägre än vad det skulle ha kostat staten att hålla verksamheten under armarna, säger statsekreterare Jöran Hägglund till SvD Näringsliv.

Maud Olofsson nämner varvsstödet som skräckexempel. Där pumpade staten in 100 miljarder kronor i dagens penningvärde, pengar som gick upp i rök. Siffror som Saab har tagit fram och som SvD Näringsliv tagit del av visar på att staten går miste om 4,5 miljarder kronor per år i uteblivna skatteintäkter och kostnader för arbetslöshetsförsäkringar om Saab läggs ned.

–Det är en pseudoanalys eftersom det förutsätter att ingen verksamhet uppstår efteråt och att ingen får nytt jobb, säger Jöran Hägglund.

Staten är därmed beredd att ta de kostnader som ändå är förknippade med en avveckling. Leverantörer och andra fordringsägare får ta resten av smällen. GM har talat om att Saab kan hamna i rekonstruktion men experter är skeptiska.

–För att det ska vara meningsfullt att påbörja en rekonstruktion krävs att det finns en tilltänkt köpare av verksamheten och det verkar saknas. Det finns en stor risk att det övergår i konkurs, säger Mikael Kubu, chef för Ackordscentralen i Stockholm.

Även bilindustrianalytikern Christer Karlsson tror att sannolikheten är stor för konkurs. Om och när det blir verklighet kan det handla om veckor innan den sista Saaben lämnar fabriken.

–Om det finns halvfärdiga bilar kan det vara motiverat för konkursförvaltaren att se till att de byggs färdigt. Men knappast några nya bilar. Det är inte ekonomiskt försvarbart, säger Mikael Kubu.

Andreas Cervenka

andreas.cervenka@svd.se

Fler artiklar