Hon tar emot i SPP:s lokaler på Torsgatan i Stockholm. Det är en adress starkt kopplad till Handelsbanken, Handelsbanken Liv sitter vägg i vägg. Det är över ett år sedan banken sålde­ vinstdrivande SPP till norska Storebrand för 18 miljarder kronor, men SPP sitter ännu kvar. Sarah McPhee tillträdde som ny vd den första decem­ber. Hon gör ingen hemlighet av att en flytt från Torsgatan finns på agendan.


SPP har ett bra år bakom sig – om det nu går att använda ett sådant ­uttryck för ett år som av många ­beskrivs som ett av de värsta i finansbranschens historia. Stockholms­börsen slutade på minus 42 procent, sämst hittills.

SPP lyckades under de här omständig­heterna ge sina nästan 700 000 kunder med premiebaserade pensionslösningar en totalavkastning på cirka 3 procent. Den mindre gruppen av 40 000 kunder med förmånsbaserade lösningar fick 0,6 procents avkast­ning. Alecta, en av konkurrenterna, presen­terade i förra veckan sitt resultat för 2008: en avkastning på minus 7 procent. Tricket för att åstadkomma plus­resultat har varit en massiv försäljning av aktier.

– Vi har snabbt sålt av vår aktieportfölj och investerat i obligationer. Vi hade 40 procent aktier i vår portfölj i början av 2008. I dag har vi drygt 5 procent, säger Sarah McPhee.

– SPP har en förvaltningsmodell som utgår från ”the trend is your friend”, säger hon på modersmålet.


Sarah McPhee är amerikanska men kärleken tog henne till Sverige i början av 1980-talet. I USA hade hon stude­rat vid prestigefyllda Stanford University. I Stockholm gick hon på Handelshögskolan och fick chefsposter på Fjärde AP-fonden och nu ­senast som vice vd på AMF Pension. I dag är hon en av tungviktarna i den svenska finansbranschen.

– SPP:s förvaltningsmodell är väldigt annorlunda den som AMF och Alecta har. De två bolagen har nästan alltid en relativt hög andel aktier. Det behöver inte vi ha, säger Sarah ­McPhee.

När marknaden faller ska SPP sälja snabbare än vad marknaden faller. Omvänt gäller att när marknaden vänder ska SPP snabbt in igen.


SPP förvaltar i dag totalt 158 miljarder kronor. 117 miljarder i livbolaget och 41 miljarder i fondbolaget.

Men den goda avkastningen för 2008 gör knappast att SPP sitter och njuter av segerns sötma. Läget är allvarligt.

Börsrasen gör att pensions­bolagens tillgångar sjunker i värde. Fallan­de långräntor gör dessutom att deras skuld ökar. När räntan är låg måste livbolagen göra större avsättningar eftersom det finns lägre förväntningar på avkastning på kapitalet.

Sarah McPhee är oroad och hon utesluter inte en ny livbolagskris. Än så länge har finanskrisen mest handlat om banker – med all rätt.

– Men fortsätter börsen ned och långräntorna likaså kan det bli riktigt allvarligt. Där är vi inte än men vi kan definitivt hamna där om 12–18 månader, säger Sarah McPhee.


Lägets allvar illustreras bland ­annat av ett möte strax före jul hos finansmarknadsminister Mats Odell, tillsammans med flera andra bransch­representanter. Mötet handlade bland annat om hur man ska värdera pensions­bolagens skulder till sina kunder. Skulderna i sin tur styr bolagens ­solvens, ett av branschens många snåriga begrepp.

Solvensen är dock viktig. Den visar vilken förmåga livbolaget har att ­betala tillbaka den garan­terade delen i pensionsförsäkringen.

– Jag tror vi måste fundera på att införa en annan modell för hur vi värderar våra skulder. Annars finns det risk för att livbolagens rädsla för hög­re skulder förstärker nedgången på börsen och även lågkonjunkturen.

Vad hon syftar på är att pensionsbolagen tillhör de verkliga jättarna bland börsens aktörer. När de köper och säljer styr det hela börshumöret.


Finansinspektionen (FI) kom i förra veckan med en rapport där man konsta­terade att bolagens ­buffertar fortsätter att minska. Men tillsynsmyndigheten konstaterar ändå att bolagen­ har det kapital som lagen kräver. De garanterade pensions­utbetalningarna är inte hotade. Inte för närvarande i alla fall.

SPP har i dagsläget en solvens på 135 procent. Det är varken direkt ­dåligt eller särskilt bra. Finansinspektionens minimigräns är 105 procent. Allt under 120 är bekymmersamt.

– Vi har lämnat in en dispens­ansökan till Finansinspektionen där vi ansöker om få värdera vår skuld på ett annorlunda sätt, där perspektivet är 20–30 år i stället för dagens tio år. Det skulle öka vår solvens till 185 procent, säger Sarah McPhee och till­lägger att koncernens revisorer har godkänt den nya skuldvärderingen.