– Man kommer att få se fortsatt oro och nedgång på börsen, det verkar vara en riskfri gissning, säger finansanalytiker Peter Malmqvist till TT.

Trots att deras politiska ledare i svåra manglingar blivit överens om krispaketet på 700 miljarder dollar för att rädda den amerikanska finansmarknaden fronderade alltså ledamöterna i representanthuset i Washington på måndagskvällen svensk tid. Med röstsiffrorna 228-205 sade de nej till paketet.

Nu är med andra ord oron inte bara ekonomisk, utan också politisk — vilket knappast kan förbättra läget. Amerikanska regeringen får tills vidare fortsätta med den metod de använt hittills, tror Malmqvist.

– De får rädda de krisande bankerna en efter en.

Han understryker att krisen till viss del har sin rot i att tilltron är så låg mellan bankerna att de inte vågar låna ut till varandra. Då hamnar pengarna hos staten, som en slags risktvätt.

Statens viktigaste uppgift måste då bli att så snabbt som möjligt få ut pengarna igen och återigen få rull i systemen — något som kommer att försvåras och försenas av representanthusets nej.

– Det hela gör också att den här turbulensen skapar en kraftig försämring av konjunkturen, säger Malmqvist.

För att möta de nya hoten tror han också på fallande korta statsräntor efter beslut av riksbanker runt om i världen.

Också finansmarknadsminister Mats Odell (kd) talar om fortsatt oro. Men han tror ändå snart på en ny kompromiss:

– Det är orimligt att tänka sig att man inte ganska snart kan enas om ett liknande paket, säger Odell till TT.

Robert Bergqvist, chefsekonom vid SEB, säger att signalerna från USA nu väldigt viktiga. Han hoppas att det kommer ett tydligt besked om att förhandlingarna om en finansiell krisplan fortsätter.

– Det verkar som om det fortfarande finns ett visst förhandlingsutrymme. Det brådskar ju också. Jag har respekt för den politiska processen och att det kan ta tid, men vi jobbar ju mot en klocka, säger han till TT.