Krishanterarna vid centralbanken, Fed, har inte en lugn stund just nu. Efter i helgen ha suttit i maratonförhandlingar där de försökt - och misslyckats med - att hitta en köpare till kollapsade Lehman Brothers ägnade de tisdagen åt lika febrila ansträngningar att rädda American International Group (AIG).

En krasch var inte utesluten. Och med tanke på koncernens vittförgrenade nät av affärer världen runt varnade branschexperter för att en betalningsinställelse för AIG kan få en betydligt värre dominoeffekt än kollapsen för Lehman Brothers.

Tillsammans med företrädare för JP Morgan och Goldman Sachs försökte Fed hamra fram ett överbryggnadslån som kan göra att AIG åtminstone klarar sig igenom sin mest akuta kris.

Och AIG är inte vilket företag som helst. Det har mer än 100 000 anställda i över 100 länder och är storaktör på alla traditionella försäkringsområden som liv och sak. Men det är inte de som blivit koncernens olycka. Den "vanliga" försäkringsrörelsen betecknas som sund av branschanalytiker.

Men företaget har också en "specialitet" som i dagens finansstorm visat sig förödande. Den har en omfattande verksamhet på derivatsidan - inte minst i form av komplexa värdepapper som fungerar som försäkringar mot att en av parterna i olika transaktioner inte kan klara sina betalningar. Och i den portföljen ingår också förpliktelser som baseras på bostadssektorns subprimelån.

Det har gjort att den nuvarande bostads- och kreditmarknadskrisen slagit betydligt hårdare mot AIG än mot andra försäkringsbolag. Och det har varit känt länge att företaget har stora problem.

Det har redovisat förluster på sammanlagt 18 miljarder dollar - runt 120 miljarder kronor - de senaste tre kvartalen. Bolagets börskurs har kollapsat - från omkring 70 dollar för ett år sedan till runt 3 dollar.

Men i helgen - i spåren av Lehmankraschen - blev koncernens läge akut. AIG försökte förhandla fram ett lånepaket på 40 miljarder dollar för att klara den akuta likviditeten. Men misslyckades. Och sedan dess har koncernens lånebehov vuxit ytterligare.

När det stod klart att finansdepartementet inte tänkte bidra till Lehman Brothers räddning klassade kreditvärderingsinstituten Moody´s och Standard & Poor´s ner AIG:s skuld. Det betydde att företaget måste plocka fram ytterligare 15 miljarder dollar i nya säkerheter. Sammantaget hade alltså lånebehovet under tisdagen vuxit till 70-75 miljarder dollar.

Krisen i AIG har drivit den amerikanska - och globala - finansmarknaden ytterligare ett steg mot en ren härdsmälta. Det kunde man avläsa såväl på aktiebörserna som på den s.k. interbankmarknaden där bankerna där bankerna hjälper varandra att överbrygga tillfälliga likviditetssvackor genom att ge lån "över natten".

Börskurserna fortsatte neråt världen runt. Stockholm stängde exempelvis på minus 2 procent. Och interbankmarknaden var ännu mer "djupfryst" än när finanskrisen bröt ut förra sommaren med den största uppgången för dagslåneräntorna sedan krisen i början av 1990-talet.

Alla håller på pengarna och samlar på sig så mycket likviditet de kan. Ingen vill låna ut. "Läget är mycket värre än vad det var i augusti ifjol", säger en centralt placerade Wall Street-aktör till New York Times.

Centralbanker från Tokyo till Frankfurt försökte dämpa oron genom att pumpa in bortåt 200 miljarder dollar i ny likviditet i det internationella finanssystemet. ECB uppges ha bidragit med en injektion på 70 miljarder euro - efter 30 miljarder euro på måndagen - och Bank of England med 20 miljarder pund. Och Federal Reserve lade ytterligare 50 miljarder dollar till måndagens likviditetspåspädning som omfattade 70 miljarder dollar.

"Det är fullt klart att finansmarknadskrisen är den värsta på decennier. Och den är inte över", förklarade den tyske finansministern Peer Steinbrück inför Förbundsdagen.

Delårsrapporten från Goldman Sachs - som länge betraktats som den starkaste av Wall Streets investmentbanker - bidrog inte heller till att lätta på stämningen.

Investmentbankens kvartalsresultat blev visserligen en aning mindre dåligt än vad analytikerna spått. Men investmentbanken rapporterade det största vinstfallet - 70 procent - sedan det blev ett börsnoterat bolag för nio år sedan. Nettovinsten landade på 845 miljoner dollar (5,7 miljarder kronor) mot 2,85 miljarder dollar (drygt 19 miljarder kronor) under samma kvartal ifjol.

Resultatet visar att företaget är "väl positionerat" att möta kundernas behov av att "utnyttja de möjligheter som öppnar sig på marknaden", menade vd Lloyd Blankfein. Men det resulterade inte i något lyft för aktien. Kursen låg på minus jämfört med måndagen under tisdagens inledande handel.