Bakom förbättringen ligger, enligt bolaget, främst kostnadsbesparingar inom bolagets viktiga tyska verksamhet. Men årets extremt höga elpriser i Norden är en annan tungt bidragande orsak till framgången.

De höga priserna gjorde att inkomsterna från Vattenfalls elproduktion i Norden steg med hela 52 procent till drygt 22 miljarder kronor under perioden. Och det trots att bolaget producerade 12 procent mindre el än samma period förra året på grund av de låga nivåerna i vattenmagasinen.

Rekordvinsten till trots försvarar Lars G Josefsson de höga priser som bolagets kunder får betala.

- Vi tjänar för lite pengar. Företag behöver tjäna pengar för att investera i framtiden, säger Josefsson och poängterar att hans bolag är i en mycket kapitalintensiv bransch som kräver mycket höga investeringar.

Att Vattenfall är statligt är heller inget skäl att hålla lägre priser än konkurrenterna, anser han.

- Nej, tvärtom. Om vi skulle göra det skulle vi störa marknadens funktion och det skulle börja likna dumpning på marknaden och det är förbjudet. Vi måste naturligtvis hålla oss till marknadens regelverk.

Vattenfalls ambition är, enligt Josefsson, i stället att erbjuda en kombination av service, lågt pris och andra tjänster.

Inte heller näringsminister Leif Pagrotsky anser att Vattenfall ska gå före med prissänkningar och därmed sänka avkastningen för ägaren staten.

- Riksdagen har bestämt att Vattenfall inte får jobba med andra villkor än andra bolag eftersom det skulle göra att företaget kan slå ut privata alternativ. Vattenfall ska agera som en aktör på marknaden och konsumentnyttan ska tjänas av att det finns flera aktörer som på lika villkor tävlar om kundernas gunst.