Svenska företag var ganska tidigt ute med miljömedvetenhet, men sedan har vi blivit förbisprungna. Detta konstaterar Sasja Beslik och pekar på att brittiska och amerikanska företag är relativt sett bäst i världen på ansvarstagande. De ser den kommersiella nyttan och värdet i det. Socialt ansvar stärker företagens varumärke.
– Finansiella misslyckanden kan sänka eller förstöra ett företag men bristen på socialt ansvar och miljöhänsyn kan sänka kapitalismen, fortsätter han.
Sasja Beslik, sedan i höstas chef för Banco Fonders etikanalys, ägnar sig också åt ägardialoger och vidareutvecklar de etiska kraven på företagen.

Banco huserar i lokaler med gammaldags charm, stuckatur och spegeldörrar, vid Sture-plan i Stockholm. Vi får kaffe och småkakor i ett av de vackra representationsrummen med utsikt över den pampiga, kyrkliknande fasaden på restaurang KB mittemot.
Karriärvägen har inte varit den vanliga för en som jobbar inom fondförvaltning.
Sasja Beslik är född och uppvuxen i Bosnien, men på grund av kriget flydde han därifrån 1993, 20 år gammal. ”Två brittiska journalister smugglade ut mig.” Mamma och pappa blev kvar i Bosnien, syskon har han inga.
Via Kroatien och Polen hamnade han så småningom i Ystad, med färjan från Swinoujscie. Efter en tid i Malmö, på en flyktingförläggning, kom han till Motala och där lärde han sig svenska – och träffade sin blivande fru.

– 1995 flyttade jag till Stockholm och pluggade på universitetet, berättar Sasja vidare. Då började jag också skriva, och det blev flera reportage från Bosnien för Röda korsets tidning och andra tidningar som ges ut av ideella organisationer. Under kriget i Serbien 1999 skrev jag från Kosovo. Att åka tillbaka till Balkan var ett sätt att bearbeta upplevelserna av kriget. Och träffa mamma och pappa.
– Någon gång under 1999 bestämde jag mig för att sluta betrakta det som pågick, vilket man oftast gör som journalist.
2000 började han arbeta som konsult inom etiska och sociala frågor med svenska och internationella företag som uppdragsgivare. Han skickades ut som BP:s (British Petroleum) landschef för ”social konsekvensbeskrivning” till Georgien och stannade där i nästan två år.
– Där var jag chef över 35 georgier i fält, ler han, men det gick bra eftersom jag kan ryska och lätt anpassar mig i nya miljöer. Jag ansvarade för kontrollen att ett pipelinebygge, enligt Världsbankens regler. Utmanande, krävande och mycket lärorikt. Men det var tufft för familjen att jag var borta så mycket.

Han har jobbat med alla beståndsdelar i företagens sociala ansvarstagande, i Kina, Vietnam och Thailand, med oljeprojekt i Nigeria och Angola samt med gruvnäring i Zambia.
Förra hösten var det dags att växla in på ett nytt spår.
– Förut var jag betald av företag för att hjälpa dem att uppfylla och hantera kraven på corporate social responsibility. Nu sitter jag på den andra sidan och kan ställa krav på företagen för att vi ska kunna placera fondpengar hos dem. Men genom mina tidigare jobb har jag också mycket kunskap och kan sätta upp tydliga och realistiska gränser som vi på Banco anser att de kan klara.
Banco har branschkriterier för sina etiska fonder och dessa har Bancos styrelse bestämt. Företag som har mer än 5 procent av omsättningen från tobak, vapen eller alkohol får inte vara med i fonderna.
– Visst kan man alltid hamna i diskussioner om kriterierna, och vi utvärderar kriterierna för nya etiska fonder som vi ska starta i höst. Nolltolerans däremot fungerar i allmänhet inte. Det är bättre att kunna vara med och påverka än att ställa sig utanför.
Sasja Beslik träffar flera företag varje vecka och pratar om deras sociala ansvar och miljöhänsyn.
– Målet är att föra en dialog med företagen, inte en monolog.

Har företagen blivit bättre när det gäller ansvarstagande?
– Företagen har blivit mer medvetna och de flesta har påbörjat processen. Dock är det fortfarande få som är konkreta med sitt ansvarstagande. Man kan träffa företag i Sverige som tycker att det räcker med att betala skatt. Ansvarstagande stannar ofta vid ord och policies på ett papper men företagen är en del av samhället.

Flera svenska, och andra europeiska företag, lägger produktionen i låglöneländer. Vad betyder det för ansvarstagandet i de fabrikerna?
– Många svenska företag, deras dotterbolag eller jointventures, uppfyller inte kraven på ansvarstagande när de lägger produktion utomlands. De betalar ofta
löner som är lägre än de skäliga lönerna och de överskrider övertidstaket. Många arbetare är inte försäkrade vilket gör att det kan bli en katastrof vid en eventuell arbetsskada.

Hur ser Banco och du på barnarbete?
– Det är inte så lätt som att om man förbjuder barnarbete blir allt bra för barnen. Om man helt förbjuder barnarbete av en tillverkare hamnar barnen på gatan i stället och tvingas tigga eller prostituera sig. Alternativet är ju inte skolgång och lek för dessa barn. Visst barnarbete kan accepteras om det kombineras med skolgång och naturligtvis bra arbetsförhållanden och skäliga löner. Och en plan för barnens framtid.

Ylva Edenhall

08-13 52 24

ylva.edenhall@svd.se

Fler artiklar