Josefssons stora problem

I Sverige är Lars G Josefsson relativt oomstridd, men ute i Europa är han mer kontroversiell än någonsin. Något som sätter käppar i hjulen hos svenska regeringen under EU-ordförandeskapet. Här är några av Vattenfalls största problem:

1 Europaexpansionen. Vattenfall har kraftigt ökat sina koldioxidutsläpp genom att köpa kol- och gaskraftbolag i Tyskland, Polen och Holland. Vattenfall har blivit ett nästan löjligt tacksamt byte för miljörörelsen.

2 Kolkraften. Bara i Tyskland har Vattenfall fem kolkraftverk och ska nu bygga ännu ett utanför Hamburg. Det ska stå färdigt 2012. Men bygget har utvecklats till ett politiskt dilemma för den svenska regeringen.

Den gröna politiska ledningen i delstaten ville nämligen ge Vattenfall hårdare miljökrav (bland annat gällande bättre kylning av vattnet till floden Elbe). Vattenfall drog då igång en‑juridisk process, ett skiljedomsförfarande, mot den tyska staten.

Då pekade Rebecca Harms, gruppledare för De gröna i EU-parlamentet, på att Vattenfall ifrågasätter EU:s miljölagar. Och att ägaren, den svenska regeringen, indirekt både är indragen i en rättsprocess mot tyska staten och aktivt försöker försämra miljölagarna.

Ett politiskt spel? Jo, delvis, men ytterst ovälkommet för den svenska regeringen strax före Köpenhamnsförhandlingarna i december.

3 Kolkraftens rening. Vattenfall har gjort ett stort nummer av att bolaget utvecklar teknik att lagra koldioxid i‑marken, så kallad CCS-teknik. Det görs i ett provverk utanför Berlin. Men nu har planerna på en fortsättning strandat sedan den tyska regeringen i juni stoppade ett lagförslag som skulle ge energiföretagen rätt att lagra koldioxid i bergrum. Det var alltför känsligt ett valår.

4 Kärnkraften i Tyskland. Den 28 juni 2007 togs Vattenfalls kärnkraftverk i‑tyska Krümmel ur drift efter att en transformator havererat. Bara några timmar tidigare hade Vattenfall stoppat sitt andra kraftverk i Brunsbüttel efter en incident. Det var små haverier, så kallade ”nollor” i riskhänseende, men informationen till den tyska allmänheten havererade däremot fullständigt.

Medan brun rök steg från kärnkraftverken på tv-rutor över hela Tyskland citerades Vattenfalls dåvarande Tysklands-vd Klaus Rauscher i tysk press. Han frågade sig irriterat om han verkligen skulle rapportera till tyska myndigheter ”varje gång en sekreterare på ett kärnkraftverk vrickar foten”.

Haverierna fick enorm sprängkraft i Tyskland. Där ska all kärnkraft vara utfasad 2021, något som både förbundskansler Angela Merkel och energibolagen kämpar för att riva upp. Incidenterna bidrog starkt till att frågan omedelbart lades på is. Josefssons popularitet hos Merkel sjönk rejält.

Sommaren 2009, efter två års stopp som kostat Vattenfall miljarder kronor, kunde Krümmel startas igen. Efter två veckors drift brann en transformator. Verket stoppades omedelbart och står nu obrukbart igen. Allt skedde precis före valet i Tyskland och att säga att Vattenfalls förtroende i Tyskland sjönk än mer är att uttrycka det oändligt försiktigt.

Som om detta inte räckte pekade Strålsäkerhetsmyndigheten här hemma i Sverige på brister i administrativa rutiner och processer på kärnkraftverket Ringhals. Nu tvingades miljöminister Andreas Carlgren ut för att offentligt tillrättavisa Vattenfall (TT den 25 juli).

I december 2006 utsåg Angela Merkel Lars G Josefsson till rådgivare i klimatfrågan. Det känns oändligt länge sedan.