Facken går ut försiktigt

Facken inom Industrin har inte varit sena att hänga på det resonemanget, särskilt som olika arbetsgivare talat om nödvändigheten av nollavtal.

Kraven från fackligt håll landar på 2,6 procent för avtalsåret som börjar den 1 april 2010.

Är det för mycket när vi är inne i den allvarligaste krisen sedan början av 1990-talet? Arbetsgivarna tycker naturligtvis det. I‑ett gemensamt uttalande kallar de lönekraven för djupt oroande och säger att det blir ännu svårare för de svenska företagen att ta sig ur krisen.

Nu gällande avtal slöts under högkonjunkturen 2007. Det leder alltid till höga löneavtal. Under 2008 steg lönerna i näringslivet med 4 procent och under 2009 med 3,5 procent. När avtal sluts under lågkonjunktur blir lönepåslagen lägre. Begärda 2,6 procent ligger precis över det intervall som Konjunkturinstitutet ansåg vara lämpligt (1,0–2,5 procent).

Företrädare för Facken inom industrin betonar att de tar ansvar för att behålla konkurrenskraften och att de vill ge sina medlemmar ökad reallön. Reallöneökning är löneökning justerad för inflation. Under det närmaste året når inte inflationen upp till Riksbankens mål på 2‑procent.

Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet tror att den verkliga inflationen ligger runt 1‑procent nästa år. Därför finns utrymme för att låga löneökningar ändå kan ge en hyfsad reallöneökning.

Samtidigt råder osäkerhet om när krisen är över. Det är ett gott skäl till att endast sluta ett ettårigt avtal. Längre bort än så vet väldigt få hur ekonomin ser ut.

Under senare tid har olika indikatorer pekat uppåt. Oktober månads inköpschefsindex, som kom igår, visar på tydliga tillväxtsignaler inom industrin.

Läget är det starkaste på två år enligt inköpschefsindex. Uppgången sker visserligen från låg nivå men orderingång och industriproduktion har ökat.

Industrin och byggsektorn har drabbats hårdast av krisen men signalerna blir allt positivare för tillverkningsindustrin och handeln rullar på bra.

Det är alltså möjligt att ekonomin kan ha vänt uppåt lagom till att det nya löneavtalet ska börja gälla 1 april nästa år. Osäkerheten talar för ett kort avtal – det kan ju också bli mycket värre.

Det är stor skillnad mellan hur olika företag och branscher drabbats av lågkonjunkturen, betonade Konjunkturinstitutet i‑sin Lönebildningsrapport och det är också en stark orsak till att arbetsgivarna vill föra ut frågan om löneökningar till varje enskilt företag.

Facken inom industrin kommer inte att få 2,6 procent. Det är nämligen ett utgångsbud. I en förhandling får ingen sitt utgångsbud.

I sin senaste rapport räknar Riksbanken med att timlönen stiger med 2,2 procent 2010. Det är en fingervisning om att fackens krav inte är speciellt höga. De känner av lågkonjunkturen och vet att arbetslösheten fortsätter att stiga minst ett år till.

En löneförhandling kan ses som en ishockeymatch. Arbetsgivarnas tal om 0 procent är ”trashtalk” för att psyka motståndaren. Jag tror inte facket går på den lätta.

Utomstående bedömare, i form av olika bankekonomer, sade igår att fackens krav på 2,6 procent var både väntat och lågt.