Det räcker egentligen med att slänga en blick i kommentarsfälten till artiklar om euro-ländernas ekonomiska problem för att inse att tonen har skärpts avsevärt i skuldkrisen spår.

Fördomar, stereotyper och nedsättande generaliseringar om framförallt greker förekommer frekvent. Många av dem passerar dessutom relativt oemotsagda på ett sätt som de inte skulle ha gjort om det handlat om en minoritet som exempelvis romer.

Från andra hållet kommer tv-inslag från Grekland där en uppeldad allmänhet gör hätska utfall mot Tyskland och förbundskansler Angela Merkel.

Även ledande politiker emellan har retoriken hårdnat och Sverker Gustavsson, professor i Statsvetenskap vid Uppsala Universitet, är egentligen inte förvånad över utvecklingen. Han menar att det funnits en historisk naivitet kring vilka problem som utformningen av EU kan medföra.

– Legitimitet för en politisk ordning kan man få på två sätt. Det ena är genom att den är demokratisk och att folk har något att säga till om och det andra är genom att den leverera något som folk tycker är bra. Men när det inte gör det, när levnadsstandarden stagnerar då behövs det något som ger en samhörighet och den samhörigheten som finns nu räcker inte till för de umbärandena som ligger framför oss, säger Sverker Gustavsson och förklarar att problemet helt enkelt har dolts under många år av tillväxt. Befolkningen i Europa har stadigt fått det bättre och då har man inte funderat så mycket på detta.

– Men nu har vi kommit in i ett läge där man måste vara solidarisk över gränserna. Det är nått helt nytt. Vi som sysslats med detta teoretiskt har varnat för detta i 20 år men det är ingen som lyssnat på det förrän det nu blir verklighet.

Nu gäller det enligt Sverker Gustavsson att minimera skadeverkningarna och framförallt se till att de borgensåtaganden som flera länder nu tar på sig gentemot sina krisande grannar aldrig behöver lösas ut.

– För gör de det då tar det här en ände med förskräckelse. Jag tror inte att det finns i folks vildaste fantasi att betala pengar till folk i andra länder, säger Sverker Gustavsson

I värsta fall ser han annars kraftig social oro framför sig med storstrejker, folk som vägrar finna sig i politiska beslut och en förlorad tilltro till statsstyrelserna även i länder som hittills stått stabila.

Linda Berg, doktor i statsvetenskap och lektor vid universitetet i Göteborg, är något mer försiktig i sin analys av den eskalerande tonen i den europeiska debatten.

– Man ska komma ihåg att detta med perioder av kris och hård retorik verkligen inte är något nytt i EU:s historia. Tänk på 60-talet och den så kallade tomma stolens politik när Charles de Gaulle inte ens dök upp till möten för att demonstrera och få sin vilja igenom, säger Linda Berg.

Samtidigt menar hon att detta är en extraordinärt stor kris eftersom den inte bara handlar om antingen politiska aspekter eller en ren ekonomisk nedgång utan både och. Att EU är så långtgående integrerat i dag, inklusive en valutaunion, gör dessutom hela samarbetet känsligare för kriser och chocker.

- Idag är länderna så mycket mer beroende av varandra och det är så många fler medlemsländer också, säger Linda Berg.

Hon förklarar att historien visar att politiska samarbeten och olika typer av samhällen i regel klarar kortsiktiga kriser, både politiska- och ekonomiska. Ofta lyckas de till och med ta sig ur dem stärkta genom att man hittar nya lösningar och förbättrar politiska institutioner, rutiner och lagar.

– Det som är problematiskt med det europeiska samarbetsprojektet är att det redan från början sett mycket som ett elitprojekt och inte alltid haft medborgarnas stöd. I de allra flesta länder har medborgarna en mycket starkare nationell identitet än de har en europeisk identitet, säger Linda Berg och menar att i det perspektivet blir hårda uttalanden känsligare och potentiellt mer skadliga långsiktig.

Hon jämför med om det exempelvis skulle uppstå en retorik inom Sverige om lata norrlänningar.

– Sådant har ju faktiskt förekommit, men då har vi en överordnad svensk identitet som fungerat som en stabiliserande faktor och något som vi i grunden kan falla tillbaka på. Det har gjort att perioder av smutskastning och missförstånd därför varit relativt lätt att ta sig ur och återgå till det normala, säger Linda Berg.