Fram till idag har 87 svenska bolag genomgått en nyemission i år, varav ytterligare tre bolag är under pågående nyemission. Under samma period ifjol gjordes 56 nyemissioner, vilket blir en ökning med över 50 procent i år.

–Att antalet nyemissioner ökar är en frukt av finanskrisen. Många företag har svårt att klara av finansieringen och samtidigt har de blivit oroliga för kassaflödet. Därför har många passat på att göra nyemissioner under våren i samband med ordinarie bolagsstämmor, säger Magnus Berglund, projektledare på Handelsbanken Capital Markets.

Det finns ingen officiell statistik över svenska nyemissioner men SvD Näringsliv har ställt samman siffror från Nasdaq OMX och sajten nyemissioner.se för att få fram så exakta uppgifter som möjligt. Totalt gjordes 102 nyemissioner ifjol, inkluderat alla listor och onoterade bolag. Sett till de senaste fem åren var det rekordmånga. Men fortsätter utvecklingen i år är det mycket troligt att det blir ännu fler.

–Dels har företag varit tvungna att stärka balansräkningen med nyemissioner då det har blivit mycket svårare att få lån, dels har bolag varit tvungna att omvärdera vad som är en vettig skuldsättningsnivå och hur pass cykliska verksamheterna är, säger Esbjörn Lundvall, analyschef på SEB aktiehandel.

Störst ökning av nyemissioner i år hittas inom industri- och råvarubranschen, men även livsmedels- och mediebranschen har genomfört fler nyemissioner i år än under hela 2008. Krisen har slagit mot alla typer av branscher och Esbjörn Lundvall menar att finansieringsstrukturerna därför har förändrats för alla bolag.

–Oavsett hur cykliskt ett bolag är har det varit tvunget att anpassa finansieringen efter krisen och det är svårt att utgå från vad som är normala förhållanden.

Majoriteten av de nyemissioner som har genomförts i år har gjorts av mindre bolag noterade på bland annat Aktietorget eller Stockholmsbörsens alternativa lista, First North. Det finns också en del onoterade företag i statistiken. Men några av Stockholmsbörsen tunga bolag har också drivit in nytt kapital i år. Sedan årsskiftet har det genomförts 14 nyemissioner på Stockholmsbörsen, vilket kan jämföras med under hela 2008 då det totala antalet var 17. Strax före årsskiftet genomförde Swedbank en nyemission på drygt 12 miljarder kronor, vilket bidrog till att den totala summan för alla emissioner på Stockholmsbörsen 2008 blev 19,5 miljarder kronor. Även i år är det storbankerna som har tagit in mest pengar från sina ägare. Nordeas nyemission i mars gav bolaget hela 30 miljarder kronor i nytt kapital, medan SEB hämtade in 15 miljarder kronor.

Magnus Berglund på Handelsbanken Capital Markets säger att det finns en viss koppling mellan nyemissioner och företag som har haft svårt att låna på obligationsmarknaden.

–Bolagen väntar in i det längsta med att göra en nyemission men det blir så klart svårare under en lågkonjunktur. För några år sedan var marginalerna på upplåningen mycket lägre och det uppfattades som billigare att låna pengar och därför var också nyemissionerna färre.

Han menar att läget var som mest akut under vintern och våren och att majoriteten av bolagen som är i behov av en nyemission redan har gjort det. Men han tror också att det är stora skillnader mellan olika branscher.

–Inom till exempel industri- eller råvarubranschen kan det säkert finnas fler bolag som är aktuella för nyemissioner i takt med att de märker att lönsamheten inte räcker till och att de har sämre kassaflöden.

Men samtidigt som en nyemission kan ge ett företag ett uppåtsving kan flera nyemissioner på kort tid skada förtroendet för samma bolag.

–Om man gör en nyemission nu bör det dröja ett tag innan man kommer tillbaka. Men det finns bolag som gör nyemissioner vart femte eller åttonde år, och då måste man se på vad det finns för orsak till nyemissionen. Om man gör en nyemission på grund av till exempel förvärv är det mer positivt, säger Magnus Berglund.