– Bankerna har lyckats sprida bilden att hårdare regler gör det dyrare att låna pengar, men den risken är betydligt överdriven, sa den tyska ekonomiprofessorn Martin F Hellwig i Ekot tidigare i höstas.
Finansmarknadsminister Peter Norman uttalade sig strax före jul om att konsumenterna inte ska behöva ta hela kostnaden för hårdare finansieringsregler.
Lars Frisell på FI vill dock inte uppge någon gräns för hur stor del som är rimligt att lägga på kunderna.
– Självklart ska inte bankerna ta ut oskäliga räntor. Om det skulle vara möjligt så är det ett tecken på att konkurrensen inte längre fungerar.
Hur bankernas vinstmarginaler på bolånen utvecklats under hösten går att avläsa först när delårsrapporterna kommer efter årsskiftet.
Bolånechefernas budskap är att de sänkts något de senaste månaderna. Men under tredje kvartalet höjde bankerna sina marginaler på bolån.
Handelsbankens marginal på 0,67 procentenheter var densamma som under kvartal två, men har ökat från 0,63 under tredje kvartalet 2009. Marknadsledaren Swedbank skriver om ett stärkt räntenetto för första gången på sex kvartal, på grund av stigande marknadsräntor och stärkta utlåningsmarginaler i Sverige. Även SEB skriver om ”marginellt förbättrade” ut- och inlåningsmarginaler. SBAB redovisade ett betydligt högre räntenetto än föregående år vilket förklaras av en ”god affärsvolym tillsammans med en stabilisering av räntemarginalen på bolånemarknaden.”
En av anledningarna till att tremånadersräntorna blir dyrare är att så många svenskar i dag väljer rörlig ränta, vilket gör det svårare att finansiera dem med korta pengar.
Kan tremånadersräntan bli billigare när fler låntagare nu har börjat binda?
– Det ligger något i det, men för vår del har andelen rörliga lån av nyutlåningen minskat från 90 till 80 procent. Det ska ner mycket mer för att kunna matchas helt av en kort upplåning, säger Tomas Pousette.
Baselkommittén för banktillsyn är en kommitté under Bank for International Settlements (BIS) som bland annat utvecklar internationella standarder för reglering och tillsyn av banker.
Det nya regelverket Basel III omfattar nya och skärpta krav på kapital och likviditet i banksektorn för att stärka bankernas förmåga att absorbera risker och minska risken för nya bankkriser. De nya skärpta kraven ska införas succesivt från januari 2013 och vara fullt införda i januari 2019.
Källa: Riksbanken
