Calmfors är en av Sveriges mest respekterade ekonomer, professor i internationell ekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet som granskar regeringens finanspolitik. Han föreslår nu snabba och stora satsningar från regering och Riksbanken. Rejält sänkt reporänta och tillfällig momssänkning står på Calmfors önskelista liksom generella stimulanser som extra barnbidrag, extra studiebidrag och extra pensionstillskott till de sämst ställda pensionärerna.

– Men jag är rädd för att det ska bli selektiva stöd; det har redan nästan aviserats något specialinriktat till fordonsindustrin. Det är jag tveksam till, jag vill se mer generella åtgärder, säger Calmfors.

Enligt honom kan stöd till bilindustrin jämföras med de misslyckade rederistöden under 1970-talet.

– I värsta fall kan det utvecklas till något liknande, så att man hindrar fordonsindustrin från att krympa. Men sedan är den nog mer livskraftig än varvsindustrin var, men kanske förhindrar man en nödvändig krympning.

Både socialdemokraterna och Svenskt Näringsliv har tidigare krävt nya satsningar. Finansminister Anders Borg har aviserat 30 miljarder kronor i stimulanser, en summa som Calmfors vill plussa på ordentligt. Han vill inte precisera några exakta siffror, men det handlar om mindre än ytterligare 30 miljarder för 2009.

Några nya, snabba beslut om fler finanspolitiska åtgärder är dock inte att vänta, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt. Han hänvisar till den budget som lagts för nästa år. Den måste få börja ge effekt innan fler steg tas, anser han.

– Kortvariga stimulanser är ett trubbigt instrument, säger Reinfeldt.

Statsministern tror inte på den typ av tidsbegränsade åtgärder som Lars Calmfors föreslår utöver budgeten för 2009. Den svenska ekonomin är så importbaserad. Mer pengar till konsumtion innebär i praktiken att resurser skickas utomlands, argumenterar Reinfeldt.

OECD:s ekonomer befarar också att det inte är en bra idé att spä på med ytterligare miljarder som bland andra Svenskt Näringsliv krävt.

– Regeringen kan stimulera mer eftersom budgetsituationen är mycket stark. Men som vi ser läget just nu riskerar extra stimulanspengar att få effekt först när ekonomin redan börjat återhämta sig, säger OECD:s Sverigeexpert David Turvey.