En dramatisk börsvecka fick ett lika dramatiskt slut. I måndags rasade Stockholmsbörsen med 7 procent, nya ras följde på onsdagen, och sent igår kväll vände de båda USA-börserna kraftigt nedåt med fall på 7,3 procent för Dow Jones och 5,5 för Nasdaq.
Marknaden präglas nu av extrem nervositet och osäkerhet kring vilka effekter kreditkrisen får i övriga industrin. Oron gäller bland annat företags möjligheter att klara sin kortfristiga finansiering. Olika centralbanker världen över har agerat under hela veckan för att skjuta till mera likviditet i systemet, men åtgärderna har inte kunnat lugna marknaden.
Idag fortsatte dramatiken i Europa. Stockholmsbörsen inledde kraftigt nedåt med 7 procent och har pendlat mellan 5-6 procent ned hittills under dagen. Vid halv 2-tiden på eftermiddagen var OMX Stockholm-indexet ned 5,6 procent.
– Det rasar ju runt om i världen. Så allt annat än ett tapp på minst fem procent i öppningen vore en positiv överraskning, sa Peter Karlsson, analyschef på Handelsbanken, till TT på morgonen.
En delförklaring till de hisnande nedgångarna kan vara att fondförvaltare som drabbats av stora uttag tvingas sälja stora volymer aktier, förklarar Karlsson till TT.
Effekterna av kreditkrisen märks nu även för svenska företag. Tankrederiet Svithoid Tankers som noterades på Stockholmsbörsen för ett par år sedan flaggade nu på morgonen för att bolaget har akut likviditetsbrist och tvingas ställa in betalningarna.
I Europa gick lastbilstillverkaren MAN:s vd Håkan Samuelsson ut i en intervju med Bloomberg och sa att han väntar sig en nedgång i försäljningen på 10 procent under 2009.
På räntemarknaden är det fortsatt kaos och insatser från centralbanker under veckan för att få igång interbankmarknaden har hittills inte haft avsedd effekt. Fredagens Stibor-ränta, den svenska interbankräntan, med tremånaders löptid ligger kvar på osedvanligt höga 5,55 procent, oförändrat jämfört med i torsdags, skriver TT på eftermiddagen. Jämfört med en statsskuldväxel med samma löptid innebär det en ränteskillnad på cirka 2,00 procentenheter.
– Det är en exceptionellt hög nivå. Den här typen av så kallad ted-spread är ett tecken på marknadens riskaptit. Det pekar på en flykt från riskabla tillgångar, som aktier, till statliga räntepapper, säger Fredrik Floric, räntestrateg på Nordea till TT.
