Ur hand i mun. Sällan har uttrycket passat bättre och varit så tragiskt på samma gång. För i går hände det igen – Victor Muller ryckte åter i den sista livlinan. Den som bara skulle användas i yttersta nödfall. Den som innebär att Saab säljer nytryckta aktier till ett underpris till den amerikanska investeringsfonden GEM (Global Yield Fund Limited), som sedan säljer med vinst. Ett arrangemang för att kortsiktigt kunna betala löner och skulder.

Det är som att bese en adlig godsägare som gått från att planera societetsmiddagar och storslagna nyodlingar till att, blek och stirrig, hugga ner de sista resterna av herrgårdsallén för att få ved för dagen.

Saab säljer nu 4 miljoner rykande nya aktier och får knappt 40 miljoner kronor. GEM användes även den 3 augusti – då 5 miljoner aktier såldes i ett desperat drag för att kunna betala lönerna till Saabs tjänstemän.

Muller har annars in i det sista undvikit GEM. Inte nog med att de tar bra betalt (eftersom de tar en stor risk), de spär dessutom ut ägandet för Saabs andra aktieägare. Faktum är att de 10 miljoner aktier som nu på kort tid förmedlats till GEM utgör nära en tredjedel av det totala antalet aktier. GEM fungerar bara som mellanhand och vem som egentligen köper är höljt i dunkel.

Men signalvärdet är nästan övertydligt. Muller skulle lika gärna kunna ha ställt sig i talarstolen på Sergels torg, tryckt en megafon mot läpparna och skrikit: ”Det finns ingen annan som vill stoppa in pengar i Saab.”

Det sluttande planet hos Saab har blivit brantare i en förfärande hastighet. I maj och juni skottades upp mot 1 miljard kronor in från en rad håll. Produktionen skulle i gång. Snart. Externt ges fortfarande bilden att Saab hoppas komma i gång med produktionen den 29 augusti.

Internt har världen krympt. De dagliga bestyren handlar om att möta kronofogden, konkursadvokater och kanske andra mindre roliga indrivare.

Det är som att bese en adlig godsägare som gått från att planera societetsmiddagar och storslagna nyodlingar till att, blek och stirrig, hugga ner de sista resterna av herrgårdsallén för att få ved för dagen.

I morgon onsdag ringer chefen för verkställighetsavdelningen hos Kronofogdemyndigheten, Hans Ryberg, och börjar driva in 9,1 miljoner kronor, såvida inte Saab hinner betala i dag. Victor Muller måste också hantera redan påbörjade juridiska processer där flera leverantörer vill driva Saab i konkurs. Där balanserar han dessutom på en sylvass egg: Sprids en bild av att de leverantörer som inleder juridiska processer får betalt men inte andra – behövs ingen Einstein för att förstå att alla som vill ha pengar börjar gå den juridiska vägen. Men det kan å andra sidan straffa sig om Saab går i konkurs – då kan det bli ett scenario där en konkursförvaltare skulle kunna begära pengar tillbaka.

Det här har skrivits så många gånger – Victor Muller måste trolla fram mer finansiering. Nu. Med en gång. Omedelbart. Allt för att få i gång tillverkningen och hålla Saab över vattenytan tills den eventuella kinaaffär med bildistributören Pang Da och bilbolaget Youngman som kan ske i höst. Den affären ska ge 2,2 miljarder kronor.

Kinaspåret är inte dött. Källor med insyn säger att det kan gå snabbare att få beslut från den mäktiga kinamyndigheten NDRC än man först trott, kanske så snart som en månad. Men vad beskedet blir är fortfarande ovisst – vilket torde framkalla mardrömmar hos Muller.