Enligt SEB:s sparbarometer blev vi 12 miljarder rikare under andra kvartalet. Hushållens nettoförmögenhet ökade till 7 056 miljarder kronor, den högsta nivån hittills. Realt sett har man dock ännu inte nått upp till den tidigare toppnoteringen från andra kvartalet 2007.
– Det är en marginell uppgång i hushållens förmögenheter, säger Gunilla Nyström, SEB:s privatekonom.
Och ökningen beror i första hand på stigande bostadspriser och ett högt nysparande som tog fart när skatteåterbäringen kom.
Hushållens skulder har samtidigt fortsatt att öka kraftigt. Skulderna ligger nu på 27 procent av tillgångarnas värde, enligt SEB.
– Men det är fortfarande en betryggande nivå, säger Nyström.
Men självklart ser det olika ut för olika familjer och på papperet kan många familjer se förmögna ut men ändå inte ha några pengar tillgängliga. Förmögenheten finns i bostaden, pensionssparandet och andra former av trygghetssparanden.
Och även om SEB kan konstatera att folk lånat mer än för ett år sedan tror Nyström inte att människor i allmänhet använder bostaden som plånbok.
– I första hand använder man nya lån till renoveringar eller till att bygga till sitt hus. När vi ställt frågor om vad lånen ska användas till svarar bara 10 procent att det ska användas för konsumtion. Svenska hushåll är inte lättsinniga, säger hon.
SCB uppger samtidigt att hushållens förmögenhet krympte under andra kvartalet.
Nettoförmögenheten, tillgångar minus lån, minskade med 81 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Även hushållens totala tillgångar sjönk då värdet av aktier och aktierelaterade tillgångar minskat.
Hushållen sålde under perioden aktier och aktiefonder för 12,6 miljarder kronor som i stället placerades i andra sparformer som bankinlåning och fond-i-fonder.
Skillnaden mellan SEB och SCB:s siffror förklaras med att SCB inte räknar in villor och fritidshus i sitt förmögenhetsunderlag. Däremot finns bostadsrätter med eftersom de är andelar i en förening och därför räknas som finansiella tillgångar.
