Den nya mäklarlagen börjar gälla den 1 juli i år. Den föregicks av en omfattande utredning och en stor remissrunda. Trots att utredarna föreslog att lockpriser inte skulle bli tillåtet har regeringen ändå valt att ha kvar denna möjlighet för mäklarna och Riksdagen har godkänt lagförslaget.

Mäklarna kan alltså även i fortsättningen sätta ut vilka priser de vill för att locka besökare till visningarna. I heta områden är det inte ovanligt att det slutliga priset ligger både en och två miljoner över angivet pris i annonsen för en trerummare. I utredningen föreslogs att mäklaren skulle vara skyldig att sätta ut ett ”bedömt marknadsvärde”.

Mäklarsamfundet har dock tagit initiativ till en branschöverenskommelse om prisjämförelser på bostadsrätter i Stockholm och ett stort antal mäklare har anslutit sig till överenskommelsen. Under en testperiod från april i år och året ut ska de ange ett jämförelsepris som är uträknat utifrån tillgänglig prisstatistik och med hänsyn till föreningen, lägenhetens storlek och månadsavgift. Även på booli.se finns en värdeindikator där mäklare kan ge sin syn på priset och tillsammans med aktuell prisstatistik räknas ett förväntat marknadsvärde fram.

Även om det inte blev något lockprisstopp så innehåller den nya fastighetsmäklarlagen en rad ändringar som är bra för konsumenterna.

Här är några av dem:

•Mäklaren är skyldig att dokumentera hela budgivningen och göra en lista över vem som gett vilket bud. Listan ska överlämnas både till köpare och till säljare. Många gör det redan i dag.

•Beskrivningen av bostaden ska vara mer detaljerad än tidigare. Bland annat ska det finnas information om vad som är gemensamma anläggningar i villaområdet och hur stora driftskostnaderna är. Däremot är mäklaren fortfarande inte skyldig att berätta om eventuella plan- och byggnadsbestämmelser som gäller för området där bostaden ligger.

•Objektsbeskrivningen för bostadsrätter ska också innehålla mer fakta än tidigare.

•Köparen ska också få bättre information. Bland annat ska köparen få ett papper där det står att köparen har ansvar för att undersöka fastigheten. I dag är det många som skriver kontrakt utan att ha gjort detta och i stället tar in en klausul i kontraktet om att köpet förutsätter att undersökningen inte visar på allvarliga brister. Dessa klausuler kan se lite olika ut och det har varit en hel del tvister om hur den ska tolkas när det i efterhand visar sig att det fanns brister. Det säkraste är alltså att även i fortsättningen låta besiktiga bostaden innan köpet.

•Mäklarna ska även kunna sälja kringtjänster. Det får bara vara tjänster som inte rubbar förtroendet för mäklaren och det ska handla om ”obetydliga ersättningar”. Det kan vara till exempel flyttstädning, flytt och homestageing. Men det kan även vara förmedling av finansiella tjänster. Mäklaren ska berätta hur mycket han eller hon tjänar på att sälja tjänsterna. Men det gäller bara mäklaren. Om mäklarfirman får ersättning för exempelvis låneförmedling gäller alltså inte samma krav.

•Mäklaren ska inte få köpa fastigheter som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla. Mäklaren får inte heller förmedla fastigheter till eller från någon närstående, exempelvis en familjemedlem.

•Det blir även fler steg på straffskalan för den mäklare som inte sköter sig. I dag kan fastighetsmäklarnämnden återkalla mäklarens registrering eller varna. I den nya lagen ska nämnden även kunna straffa en mäklare med en erinran. Det är inte särskilt kraftfullt. På vanlig svenska betyder det att man säger ”Fy!”.

Däremot står fortfarande inte mäklarföretaget under tillsyn vilket både Fastighetsmäklarnämnden och Konsumentverket har efterlyst i sina remissvar. Verket menar att det ofta är företagen som ”står bakom ett visst beteende”. Regeringen valde alltså att inte reta mäklarbranschen och utöka lagen.