Ministern ställer elbolag mot väggen

Vi måste kunna lita på att de levererar. Vi har ju ett energisystem som är beroende av kärnkraften.

Energiminister Anna-Karin Hatt

Det är en irriterad energiminister Anna-Karin Hatt som SvD Näringsliv talar med. Elpriset är det högsta på 12 månader, det råder elbrist och endast fem av tio kärnkraftsreaktorer fungerar enligt plan – trots att energibolagen lovade dyrt och heligt att alla skulle vara i drift från och med december.

Vem bär ansvaret?

– De som äger reaktorerna, de ansvarar för investeringar i driftssäkerhet och allmän säkerhet. Det vi ser är att vissa reaktorer står av säkerhetsskäl. Det hade man kunna undvika om man åtgärdat detta innan vintern, säger Anna-Karin Hatt.

Nu sätter hon som ansvarig minister ner foten.

– Jag har kallat till mig Vattenfalls ledning när det gäller Ringhals kärnkraftverk, som Vattenfall äger till 70,4 procent. Jag kommer att fråga dem varför situationen med säkerhetsproblem har återkommit och hur de ska göra för att för att de ska åtgärda det, säger Anna-Karin Hatt.

När då?

– De är kontaktade och vi söker ett datum i närtid.

Men hur ska du agera – en dialog verkar ju inte fungera. Det de lovade att allt skulle fungera i december. Det har inte uppfyllts?

– Jag vill att de ska presentera en kort- och långsiktig plan. Vi har haft tre år av ständig säkerhetsgranskning från Strålsäkerhetsmyndigheten på Ringhals. Det är inte acceptabelt. Jag vill höra hur de ska lösa problemen.

Det var på Ringhals som en brand flammade upp den 10 maj i år, orsakad av att en våtdammsugare glömts inne i Ringhals 2. I mitten av november lät SVT räkna på kostnaden: Den bortglömda dammsugaren hade då kostat 1,8 miljarder kronor. Räknar man fram till i dag skulle det motsvara runt 2,5 miljarder kronor.

Just i dag torsdag skulle Ringhals 2 startas igen (efter flera uppskjuta datum) då de fått klartecken för säkerheten. Efter nästan 8 månaders dammsugarstopp. Men även nu slutade det i fiasko.

”Nu har vi stött på lite problem i uppstartsfasen” berättade informationsdirektören Gösta Larsen för SR Hallandsekot. Uppstarten skjuts nu upp. Igen.

Låt oss gå tillbaka till den 21 september i fjol.

”Läget är gynnsamt inför vintern” Orden var Maud Olofssons, Anna-Karin Hatts företrädare som energiansvarig minister. Olofsson hade just träffat tre energidirektörer på Eon, Vattenfall och Fortum på departementet på i det ståliga gamla Posthuset mitt emot centralstationen. Då stod 6 av 10 reaktorer helt stilla. Det behövs ingen Einsteintyp för att förstå att lägre utbud höjer elpriserna. De fick en ordentlig åthutning hos ministern. De två vintrarna innan hade kärnkraften bara gått med halvfart och elpriserna stigit i höjden. Direktörerna lovade sammanbitna att alla reaktorer skulle fungera i december.

”Arbetet går i stort enligt plan och allt tyder på att reaktorerna kommer att kunna tas i drift som planerat”, sade då Nordenchefen på Vattenfall, Torbjörn Wahlborg i ett pressmeddelande på sin egen hemsida någon månad senare.

Verkligheten blev annorlunda. Man skulle kunna likna den vid att rikta en 1000 watts strålkastare på någon som står med arslet bart - fyra månader efter en utfästelse att byxorna skulle vara på.

Läget kan sammanfattas: Fyra kärnkraftsreaktorer står stilla och en femte reaktor går med lägre effekt. Och endast runt 55 procent av den totala effekten kan nyttjas - samtidigt kommer första stora köldknäpp håller Sverige i ett järngrepp. Det betyder elbrist trots välfyllda vattenmagasin och det högsta elpriset på Nordpol på ett år. De ansvariga tog ett djupt andetag och gjorde i går onsdag det man bara gör i yttersta nödfall - startade de oljeeldade reservkraftverken i Karlshamn och Stenungsund.

Det fanns något som kallades tankeförbudslagen mellan 1986 och 2006, som klubbades av politiker. Den förbjöd konstruktionsritningar, kostnadsberäkningar, beställningar av utrustning eller andra åtgärder som syftade till att bygga en kärnkraftreaktor.

Hur mycket spelar den in nu?

– Den förbjöd forskning och utveckling för att uppföra nya kärnkraftverk, säger Anna-Karin Hatt. Men forskning med att förbättra säkerheten har kunnat fortsätta hela tiden. Så den är inte svaret. Kraftbolagen bär ansvaret. De måste jobba systematiskt med att jobba upp säkerhetsnivån och en leveranssäkerhet. Vi måste kunna lita på att de levererar. Vi har ju ett energisystem som är beroende av kärnkraften.

Samtidigt som det svider extra i plånboken hos elköparna säger Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpingsuniversitet, till SR P4 Kalmar att kraftbolagen inte har intresse av att de svenska kärnkraftverken går för fullt. ”De är de som tjänar stora pengar på att de står still”, sade han till P4 Kalmar.