Sverige har framgångsrikt lyckats bygga upp ett rykte som expert på miljöteknik. Tusentals besökare reser hit varje år för att studera hållbart byggande och miljölösningar och svenska företag anlitas flitigt för uppdrag utomlands.

Samma strategi håller nu på att överföras till vårdområdet.

– I flera år har vi jobbat på att positionera Sverige som ett grönt land. Tanken är att vi ska göra samma resa med vården, säger Anders Hallersjö, direktör för strategiska tillväxtbranscher på Exportrådet.

Regeringen har just avsatt 2,2 miljoner kronor för ändamålet, pengar som ska användas till att bygga upp en kommunikationsplattform. Landstingsdirektörer, ministrar och kungen – alla ska tala samma språk för att få mesta möjliga genomslag.

Några samlade siffror för vad vårdexporten omsätter idag finns inte. Men Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, bedömer att den fortfarande är i sin linda.

–Om vi håller oss till att titta på Europa så innebär den demografiska utvecklingen att det finns kraftiga behov av att förbättra och förändra vården och omsorgen, säger han.

Vårdexporten brukar delas upp i tre delar.

Den första är direktinvesteringar i andra länder, som ger avkastning för svenska aktieägare. Redan nu driver de stora svenska vårdbolagen sjukhus och primärvård i flera länder i Europa.

Capio ser till exempel större möjligheter att växa i Tyskland, Frankrike och Spanien än i Sverige. Bolaget har nyligen färdigställt ett stort sjukhus utanför Madrid, där Capio enligt kontraktet får kapitering, det vill säga rätt att ta hand om patienterna i området, i 30 år.

–Det finns en större öppenhet nere i Europa för sådana lösningar, säger Gunnar Németh, vd för Capio Group.

De andra två delarna är tjänsteexport, det vill säga konsulttjänster och utbildning, och utökade möjligheter att ta emot patienter för vård i Sverige, vilket också leder till att utländska pengar strömmar in i Sverige.

Ulf Lindberg betonar att Sverige långt ifrån är bäst på allt, men att den svenska sjukvården anses vara effektiv när patienterna väl får tillgänglighet, som annars är Sveriges största problem, och bra på breda lösningar. Han framhåller bland annat barn- och mödravården.

–Även i länder med god ekonomi saknas den uppföljning som finns i Sverige.

Även Gunnar Németh menar att Sverige kan bidra med mycket på den internationella arenan, framför allt när det gäller management. Till exempel pågår det en omstrukturering av sjukhusvården i Tyskland, som måste effektiviseras.

–Vi har en bra och effektiv sjukvård i Sverige. Däremot måste lösningarna vara nationsanpassade, men man kan ta fundament från svenska modeller, säger han.

Redan idag tar Sverige emot utländska patienter för vård. Stockholm Care är landstingets bolag för vårdexport. Första halvåret 2009 tog man emot 233 patienter och omsatte 52 miljoner kronor.

Vd Birgitta Thellman Beck räknar med att vinsten i år landar på 7 miljoner, pengar som går in i landstingets kassa.

–Det främsta skälet är att det behövs fler patienter i den högkvalificerade vården, som neurokirugi och benmärgstransplantation, för att upprätthålla läkarnas kompetens och behålla dem i Sverige. Ju mer en bagare bakar, desto mer avancerade bakelser kan han göra. De svenska patienterna går först, men är inte tillräckligt många, säger hon.

Birgitta Thellman Beck önskar att landstinget kunde ta emot fler läkare för utbildning, vilket också skulle ge en intäkt.

–Intresset för Sverige är stort. Flera länder, främst i Mellanöstern, vill skicka ut sina läkare för specialisering. Men klinikerna har hittills sagt nej eftersom de inte anser sig ha resurser.

Ulf Lindberg på Almega tycker att det är tveksamt att landstinget sysslar med vårdexport. Han menar att det borde göras mer plats åt de privata vårdbolagen.

Anders Hallersjö på Exportrådet pekar på de positiva kedjeeffekter som kan uppstå inom vårdexporten. Om svenska konsulter fungerar som rådgivare när vården planeras i andra länder kan det också leda till ökad försäljning av sjukvårdsutrustning som utvecklats och tillverkas i Sverige.

–Vi vill koppla ihop hårdvaran och mjukvaran. Om du frågar mig om fem år hoppas jag vi kan visa på en ökning av exporten inom alla områden, säger han.